Tusentals klarar inte sina bolån

Det visar statistik från Kronofogdemyndigheten för årets första sex månader som SvD Näringsliv tagit del av.

–Man kan inte i samma grad reglera sina skulder som tidigare, utan det är fler bostäder som går in i försäljning, säger Alena Koren, controller på Kronofogdemyndigheten.

Både tvångsförsäljningar av bostadsrätter och fastigheter har flera månader i rad varit mer än dubbelt så många under 2009 jämfört med både 2008 och 2007. Och det råder heller ingen tvekan om att det är det försämrade konjunkturläget som är orsaken till att så många privatbostäder mäts ut – trots att en lagändring gett bättre möjligheter att driva in skulder.

–Om man tittar på tvångsförsäljningen har vi en ökning, och det är ingen effekt av lagändringen. Det är banker som begär ut försäljning, eller bostadsrättsföreningar där månadsavgifter inte kommer in, säger Alena Koren.

Kronofogdemyndighetens arbetssätt förändrades förra året genom att man nu alltid kan mäta ut gäldenärens samtliga tillgångar – inte bara lönen, förklarar Sven Kihlgren som är indrivningschef på Kronofogden.

När det gäller bostaden måste borgenären däremot ta beslut om denne vill att den ska mätas ut eller inte.

–Den enskilde kan avstå från att mäta ut fastigheter och så var det innan också. Men däremot när det gäller andra utmätningar ser vi en ökning och där är det lagändringen som gjort det, säger han och ger exempel på tillgångar som bilar eller fonder.

En annan ökning som syns i statistiken är att allt fler bostäder säljs under värderingspris. Sven Kihlgren vill inte kommentera själva ökningen. Men han är starkt kritisk till de lagregler som begränsar försäljningsprocessen och menar att både borgenärer och gäldenärer skulle tjäna på en mer marknadsmässig försäljning.

–Vi har väldigt ålderdomliga metoder kring försäljningen. Kunde man trimma det här, kommer man att få ett bättre utfall.

Dessutom menar han att nuvarande lagstiftning gör att gäldenären ofta pressas så hårt ekonomiskt, att man saknar incitament för att arbeta av skulden.

–Jag tycker inte att det finns tillräcklig politisk ambition att göra någonting för den utsatta gäldenären och borgenären – det här med skuldsanering och preskriptionsregler.

Trots att antalet utmätningar redan har ökat så pass kraftigt under lågkonjunkturen talar många faktorer för att prognosen ser mörk ut de kommande åren. Utmätning är en tidskrävande process och det dröjer dessutom ofta innan de som varslas blir arbetslösa och kan få problem med ekonomin.

–Efter att man förlorat möjligheten att ha kontroll över alla sina räkningar tills man hamnar hos kronofogden tar det också lång tid – ungefär tre till sex månader. Kronofogden ligger väldigt långt mot slutet på konjunkturcykeln, säger Alena Koren.

Uppskattningen av när allt fler svenskar tvingas genomgå en utmätning av sina bostäder hänger nära samman med prognosen för arbetslösheten. Alena Koren räknar med att antalet gäldenärer kan öka med ungefär 20 procent till år 2012. Idag finns det cirka 400000 privata gäldenärer och 80000 juridiska personer och näringsidkare och prognosen år 2012 är 480000 privata och 100000 juridiska gäldenärer.

–Vi uppskattar att det inte kommer att ge en sådan jättedramatisk utveckling under resten av 2009, däremot senare under 2010 och 2011.

Sven Kihlgren ser ytterligare en risk när arbetslösheten stiger. Om räntan höjs innan arbetslösheten vänt menar han att de som tidigare klarat ekonomin genom låga räntor, trots arbetslöshet då kan tvingas till utmätning.

–Ränteläget ligger på sensationellt låga nivåer, det gör att många klarar sig. Men börjar det stiga ett par procentenheter, då kommer det att bli svårt om man inte lyckas få ett nytt jobb – där är ett krux. Den kombinationen kommer att bli tuff för många.