I februari var inflationen (KPI) enligt SCB 0,9 procent. Det är lågt men ännu lägre är de räntor staten erbjuder spararna på sitt Riksgäldsspar. Där ligger den rörliga räntan för närvarande på 0,75 procent och den som binder pengarna på ett år får ynka 0,3 procent. Alltså en ren förlustaffär för spararna även om Riksgälden har högre räntor när pengarna binds flera år.
Det här har många börjat inse. Avdelningschef Johan Palm på Privatmarknad bekräftar att penningflödena nu vänt, från stora inflöden till Riksgäldsspar i slutet av förra året till stora utflöden.
–Utflödena i Riksgäldsspar har sedan årsskiftet legat på 500 miljoner kronor netto i månaden, säger han.
Utflödena förklarar han med de låga inlåningsräntorna. Det innebär dock inte att det bara sker uttag, även insättningar sker men nettot är klart negativt just nu. Vart pengarna tar vägen har Riksgälden inte undersökt. Vad som förvånar honom är att inte fler väljer att spara till fast ränta i‑Riksgäldsspar.
Att mycket strömmar in till kreditmarknadsbolagen är dock troligt – ett tiotal erbjuder räntor på cirka 2 upp till 3,25 procent på pengar som inte är låsta.
Kreditmarknadsbolagen är lika säkra som staten – de har insättningsgarantin, dock ”bara” upp till 500000 kronor. Ändå uppfattar allmänheten staten som en säkrare låntagare, annars skulle man knappt få någon hushållsinlåning alls.
Staten har i princip alltid betalat sina sparare sämre än det privata. Och det är det som är finessen. Upplåningen från privatmarknaden minskade ifjol kostnaderna för statsskulden med cirka 150‑miljoner kronor. De senaste fem åren har hushållen ”bjudit”staten på över 700 miljoner kronor.
Det mesta av dessa besparingar gör staten på utgivningen av premieobligationer. Riksgäldsspar ger inte särskilt mycket trots att det finns ungefär lika mycket placerat i Riksgäldsspar som premieobligationer, cirka 40 miljarder vardera.
Försäljningen av årets första premieobligationslån 2009:1 avslutades den 31 mars och har preliminärt dragit in 3,5 miljarder kronor. Det är något mer än Riksgälden hade räknat med men är ändå drygt 1 miljard kronor mindre än det lån som samtidigt lösts in.
Är då premieobligationer något att satsa på när sparräntorna är låga? Ja, i alla fall för den som ser vinstchanserna. Senaste lånet ger för den som köpt en 10-följd (10 obligationer för 5000 kronor stycket) en garanterad skattefri avkastning på 0,5 procent per år. Det är i paritet med Riksgäldsspar men utöver detta får man alltså vara med om ett antal dragningar där högsta vinsten är 1‑miljon kronor.
Köpare av premieobligationer är ofta lite äldre personer, 50+ dominerar och kvinnor är överrepresenterade. Köpargruppen är likartad när det gäller kapitalskyddade produkter. De flesta som köper premieobligationer köper för runt 50 000 kronor.
