TeliaSonera köpte 2007 det amerikanska företaget MCT för 2 miljarder kronor. I affären ingick en teleoperatör i Uzbekistan. MCT pressades ut av landets regim.

Relationerna mellan Uzbekistan och USA var frostiga efter en massaker i staden Andizjan i maj 2005 då hundratals människor dödades.

Ett internt dokument visar vilka riskfaktorer som TeliaSonera analyserade inför investeringen i Uzbekistan. Där står bland annat att bolaget ska ta hänsyn till den politiska strukturen i landet, hur relationerna med omvärlden ser ut, om det finns risk för politisk eller annan oro i landet och hur landet rankas när det gäller mänskliga rättigheter och korruption. Bland annat hänvisas till hemsidorna för Amnesty och Transparency International.

Uzbekistan stämde in på alla riskfaktorer. Vid tidpunkten hade EU infört vapenembargo samt förvägrat ledande uzbekiska politiker inträde i Europa. Samtidigt rankades Uzbekistan i botten när det gäller mänskliga rättigheter och korruption.

TeliaSonera valde ändå att göra affären.

–Vi såg att det fanns risker men vår helhetsbedömning var ändå att vi kan bedriva verksamheten på ett affärsetiskt hållbart sätt. Sedan råder det enighet inom EU och FN om att det är bättre att finnas på plats än att inte vara med alls. Telekommunikation bidrar faktiskt till ekonomisk utveckling och öppenhet för befolkningen, säger Cecilia Edström.

Vad krävs för att ni inte ska investera i ett land?

–Med mindre än att det finns direkta investeringsrestriktioner från FN eller EU har vi ingen absolut gräns för att inte gå in i ett land. Kan vi bedriva verksamheten på ett för oss hållbart sätt går vi in, säger Cecilia Edström.

Läs mer

Andreas Cervenka

Andreas Cervenka

Fler artiklar

Tipsa andra

Vad är det här?

Sasja Beslik:

ansvarig för ansvarsfulla placeringar på Nordea Fonder som är en av Telia Soneras tio största ägare med 1,4 procent: ”Vi kan inte kommentera det enskilda fallet. Generellt sätt anser vi att företag som är verksamma i länder eller gör affärer där det finns olika affärsetiska risker bör utveckla verktyg och system för hantering av dessa risker samt vara transparanta kring hur dessa hanteras.


I de flesta fall är det viktigt att utvärdera riskerna redan i inledningsfasen samt kontinuerligt följa upp hur dessa risker påverkar affären. Bristerna i hanteringen av affärsetiska aspekter har också potentiellt stor påverkan på den finansiella utvecklingen.


I våra dialoger med företag kring hanteringen av affärsetiska aspekter rekommenderar vi alltid företag att inkludera analysen av affärsetiska risker i alla delar, från sin egen verksamhet, till agenter, mellanhänder och vid nya affärer samt att de kan förklara sina bedömningar”.

Näringslivsnyheter | Mest lästa

E24.se | Mest lästa