Så kom äntligen en sänkning av den tänkta skatten på den nya sparformen investeringssparkonto, eller ISK som den ibland förkortas. Med det ursprungliga förslaget var skatten så hög att det i praktiken uppmanade till att ta en hög risk. Nu är skatten mer i nivå med andra sparskatter.

För att beräkna skatten tas värdet av det som finns på kontot multiplicerat med statslåneräntan den 30 november föregående år. Tidigare skulle det läggas på 0,75 procentenheter ovanpå statslåneräntan, men det räntepåslaget tar regeringen nu bort.

Det är bra att det nu blir en mer rimlig skatt. Många remissinstanser tog upp skattesatsen och var kritiska. (Remissinstanserna var över lag mycket kritiska till förslaget om ISK. Investeringssparkontot får nya krångliga regler. )

På det belopp som blir (sparbelopp x statslåneränta) resultatet ska spararen betala 30 procent i skatt. Det är något mer än den avkastningskatt som i dag är på kapitalförsäkringar, 27 procent. Men även på kapitalförsäkring ska skatten, enligt regeringens förslag, höjas till 30 procent.

Däremot håller regeringen kvar vid det krångliga sättet att beräkna värdet på kontot. Det ska mätas vid fyra tillfällen under ett år. Dessutom ska allt nysparande räknas med. Allt delas med fyra och skatten beräknas sedan på en fjärdedel, alltså ungefär genomsnittet under året.

Det finns ingen anledning att krångla till det på detta vis. Kan vi räkna ränta på ett vanligt lönekonto där pengar ständigt sätts in och tas ut borde det finnas teknik för att få fram rätt underlag för skatten.

Risken är ju stor att den som gör många in- och uttag på sitt ISK får en högre skatt än den passive. Och det är tvärt emot vad som var syftet med kontot från början. ISK ska vara som en depå inom vilken vi kan byta exempelvis fondandelar utan att det utlöser en kapitalvinstskatt, som då vi direktäger fondandelar.

ISK är med andra ord mycket lik vanliga kapitalförsäkringar. Men det blir en väsentlig skillnad. Det är hur skatten tas ut. På kapitalförsäkringar betalas din avkastningsskatt in direkt av det bolag du har kapitalförsäkringen hos. På ISK ska du ta upp värdet i deklarationen som en kapitalinkomst. Därmed kan du dra av kapitalförluster du gjort under året.

Men det finns fortfarande många problem med ISK. Ett är att om du vill byta och ha dina fondandelar inom detta konto så måste du först sälja det du har, betala eventuell vinstskatt och därefter köpa fondandelar inom ISK. Det blir inte, som flera remissinstanser önskat, någon form av övergångsregler med lättnad i beskattning för att få de som sitter med stora innehav i framför allt dyra allemansfonder att byta.

ISK kommer framför allt att konkurrera med kapitalförsäkringen. En fördel är att aktier i ISK ger dig rätt att rösta på bolagsstämman. I en kapitalförsäkring är det rent juridiskt försäkringsbolaget som äger aktierna och du som har en fordran på bolaget.

Men bankerna och deras försäkringsbolag kommer troligen att fortsätta att värna kapitalförsäkringarna eftersom de är så goda kassakor. I regeringens kalkyler där ISK jämförs med direktägda placeringar finns inte med några avgifter till bankerna som tillhandahåller ISK. Det tror jag är att hoppas för mycket. Bankerna har rätt att ta ut en avgift och det finns inget som talar för att man vill göra ISK så mycket attraktivare än deras dyra kapitalförsäkringar.

I regeringens kalkyl, som DN fått ta del av och som redovisades i helgen, är det tydligt att ISK blir mycket fördelaktigare än direktägande när värdet på sparandet stiger kraftigt under ett år. Om sparandets värde är 40 000 kronor och det stiger med 6 procent under året, och statslåneräntan är 4 procent, så blir skatten på ISK 491 kronor.

Direktsparat och sålt blir skatten 720 kronor. Är samma summa innestående i tio år och därefter säljs är den totala behållningen efter skatt 60 358 kronor. På ISK är det drygt 3 000 kronor mer, 63 763 kronor. Men det är alltså förutsatt att banken inte tar betalat för ISK.

Från fondbolagshåll har också framhållits att sparformen gynnar bankerna. I dag är det många som direktäger fondandelar i ett fondbolags fonder utan att fondbolaget tillhör någon bank. Det går alltså inte att ha dessa fondandelar i ISK, enligt regeringens förslag.

Det kan komma fler detaljjusteringar på regeringens förslag. Den färdiga propositionen väntas sent i höst och lagen är tänkt att gälla redan från 1 januari nästa år.