Alliansregeringens budget och de rödgrönas skuggbudget handlar om samma sak – fånga så många väljare i höstens val.

Därför är det många kronor som fördelas med hopp om att locka de rätta grupperna.

Men det är alltid svårt att räkna på helheten. Dels ser vi de konkreta förslagen i kronor, dels finns de indirekta effekterna av dessa kostnader som vi också påverkas av.

Det kan till exempel vara en dyrare upplåning för staten eller en ökad inflation.

Som exempel kan vi se löneökningarna på 70- och 80-talen som var höga i antal kronor men åts upp av inflationen. Under 90-och 00-talen har ökningarna varit mindre i kronor men den mycket låga inflationen har gjort att vi i realiteten haft mer pengarna kvar, köpkraften har stigit.

Så det är inte lätt om vi ska räkna både med äpplen och med päron. Och det gäller ju oavsett vem som styr över statskassan.

Men ägnar vi oss bara åt de rödgrönas äpplen och struntar i eventuella framtida päron så kan vi se att många kan räkna med mer pengar. Detta förutsatt att de rödgröna vinner höstens val och infriar sina löften.

Listan är lång och beloppen är många.

• Pensionärer.

Först och främst får de men pensionsinkomster en sänkt skatt. Mellan 400 och 600 kronor per månad väntas sänkningen bli för medelpensionären. Dessutom ska bostadstillägget höjas.

• Arbetslösa.

För många arbetslösa väntar också en förstärkt a-kassa. Avgiften ska a-kassan ska också bli billigare i och med att avdragsrätten kommer tillbaka.

Det finns också en rad förslag på arbetsmarknadspolitiska åtgärder som förhoppningsvis gör att fler kan gå från arbetslöshet till arbete.

Unga arbetslösa, 20-25 år, ska bli attraktiva att anställa när arbetsavgiften försvinner helt för dem. Samtidigt blir andra unga mindre attraktiva i och med att den nuvarande halva arbetsgivaravgiften för anställda i dessa åldrar försvinner.

• Barnfamiljer

Barnfamiljer kan också räkna med mer pengar. Först och främst stödjer de rödgröna regeringens förslag till flerbarnstillägg. Dessutom vill man höja taket för vab-ersättningen (tillfällig föräldrapenning vid vård av sjukt barn).

Ensamföräldrar kan också räkna med högre underhållsstöd. Det ökas med 250 kronor stegvis under två år. Dessutom ska bostadsbidraget för ensamföräldrar höjas. Barnomsorg på obekväm arbetstid ska subventioneras så att fler föräldrar får hjälp.

• Småföretagare

Kostnaderna för småföretagare ska sänkas i och med en sänkning av arbetsgivaravgiften.

• Sjukskrivna

Den bortre gränsen för sjukförsäkringen ska tas bort. Det ska införas mildare övergångsregler. Men grundtanken att fler av de långtidssjukskriva ska tillbaka till arbetslivet kvarstår. Taket i sjukförsäkringen ska höjas.

• Lättare att ta sig till jobbet

Utbyggnad av kollektivtrafiken ska underlätta jobbresor och förkorta restiden.

• utvidgat rot

Skattereduktion för rot-arbete i hushållet ska bli kvar men försvinner för hushållstjänster (rut). Rot-stöd i olika former införs också för skolor och flerfamiljshus.

• Fler hyresrätter

Ett stöd till nybyggnation av flerfamiljshus ska leda till att det blir fler hyresrätter på marknaden.

• Stöd till miljöbilar

Ställs den gamla bilen om till en mer miljövänlig bil så ska det kunna ge bidrag på 5 000-10 000 kronor.

Det finns många fler bidrag och stöd i de rödgrönas budgetförslag.

De rödgröna har låtit Riksdagens utredningstjänst räkna på hur förslagen slår. Det vill säga hur mycket hela äppelpåsen är värd. Sammantaget ska förslagen ge mer i plånboken för 90 procent av hushållen, i snitt 1 800 kronor om året. De 10 procent av hushållen som i dag har de högsta inkomsterna förlorar dock på förslagen, de får i snitt 3 600 kronor mindre på år.