Riksbanken sänker styrräntan med rekordstora 175 punkter till 2,0 procent. Det är den största sänkningen av reporäntan sedan den infördes som Riksbankens viktigaste styrränta 1994.

Vid presskonferensen talade Riksbankschefen Stefan Ingves om att krafttag krävs för att få ordning på ekonomin.

-Det är viktigt att vi i dagsläget vänder det här och tar i på det här sättet. De senaste månaderna har vi sett ett alldeles unikt skeende, sade han.

Eftersom Riksbanken ser framför sig ett mycket snabbt fall i produktion och sysselsättning som leder till ett annat inflationstryck än det som varit var det nödvändigt med en stor räntesänkning. Den kraftigt sänkta räntan gjordes för att hantera konjunkturutvecklingen och klara inflationsmålet på 2 procent, uppgav Stefan Ingves.

Förste vice Riksbankschef Irma Rosenberg förklarade den kraftiga räntesänkningen med en snabb försämring av konjunkturen under hösten.

-Det är en väldigt ovanlig situation som vi befinner oss i. Vi kom fram till att räntan behövde sänkas rejält och vi hamnade i att 2 procent var lämpligt. Anledningen är att vi ser en snabb försvagning av konjunkturen, att företag och hushåll är mer pessimistiska. Samtidigt har vi sett ett mindre genomslag för penningpolitiken, sade Irma Rosenberg.

Stefan Ingves förklarar Riksbanken beslut att tidigarelägga sitt räntebesked två veckor med att banken var helt klara med vad som behövdes göras.

- Vi var färdiga med analysarbetet och det stod helt klart vartåt det lutar. Det var klart att det krävdes en räntesänkning. Då var det helt onödigt att sitta och suga på det här i två veckor, sade Stefan Ingves.

- Risken var större i att vänta och se än att ta i för mycket, säger Irma Rosenberg.

Hon säger att höstens snabba försämring av konjunkturen bland annat har slagit mot handeln. Hushållen har blivit mycket mer återhållsamma och försiktiga, och det är nu fallande detaljhandelsförsäljning både i USA, euroområdet och här i Sverige.

September var månaden då dramatiken tog fart, enligt Rosenberg som också konstaterade att sysselsättningen hittills hållits uppe.

- Men nu ser vi att arbetsmarknaden kyls av. Antalet lediga platser minskar och antalet varsel har stigit kraftigt under hösten, säger Irma Rosenberg till TT.

Hon konstaterade att kronförsvagningen fungerar som en buffert för företagen när efterfrågan nu viker.

-Med den svagare kronan blir det lite lättare för svenska företag att konkurrera, sade Rosenberg. Hon tillade att det är svårt att bedöma hur stor effekten av försvagningen blir, säger hon enligt TT.

Stefan Ingves sade att vi utan den här typen av räntesänkning skulle få en inflation som varaktigt legat under målet, och därför var det lämpligt med ”snabba och kraftfulla” penningpolitiska åtgärder.

Med den förda penningpolitiken och andra åtgärder ser Riksbanken en ganska snabb vändning, med en förbättring under 2010 och framåt mot ett mer normalt läge i ekonomin.