I somras hade SAS vd Mats Jansson självdistans nog att vidarebefordra följande branschskämt som Virgins Richard Branson är pappa till: ”Vad är det enklaste sättet att bli miljonär? Investera en miljard i flygbranschen.”

Några månader senare har nog skämten fastnat i halsen hos SAS-chefen. ”Krisen i flygbranschen slår besinningslöst”, skriver han själv i dagens delårsrapport.

Och SAS är ingen munter historia. Tredje kvartalets brakförlust på 2 miljarder kronor, främst på grund av den stora nedskrivningen i krisdrabbade dotterbolaget Spanair, är bara en i raden av usla nyheter.

Den senaste tolvmånadersperioden summerar nu SAS förlust efter skatt till saftiga 4,2 miljarder kronor.

De ständiga förlusterna äter nu av SAS balansräkning. Detta samtidigt som SAS nu sålt i princip allt som går att sälja. Därför har SAS börjat låna pengar igen, framförallt för att betala av på gamla skulder. Bland annat har SAS använt sig av två kreditlinor under tredje kvartalet, enligt rapporten.

Nettoskulden har stigit till 4,2 miljarder och soliditeten minskat till 19 procent, långt under SAS mål på 35 procent. Likviditeten minskar, under året har SAS ätit sig igenom 1,4 miljarder av kassan som vid september månads slut står på 7,5 miljarder.

Det är heller inte osannolikt att SAS kommer tvingas skriva ned värdet på andra tillgångar vid årsskiftet, tillexempel värdet på flygplansflottan.

Den dåliga nyheten är att vi bara står i början av lågkonjunkturen. Och att SAS tjänar förskräckande dåligt med pengar på sin affärsidé.

Tredje kvartalet var rörelseresultatet före engångsposter ynka 101 miljoner på en omsättning av 16,4 miljarder. Inget tyder på att det kommer att vända snart, tvärtom. Under tredje kvartalet föll antalet passagerare med 5,4 procent. Oljepriset har visserligen fallit tillbaka rejält, men samtidigt har dollarn försvagats.

Sammantaget är läget ohållbart. Förutom att lågkonjunkturen av allt att döma fördjupas nästa år ska SAS betala investeringar i nya flygplan på i storleksordningen 3 miljarder kronor.

Och inom kort måste SAS fram med pengar till att ersätta flottan av äldre MD-80 flygplan, en historia på minst 20 miljarder. Det är pengar som SAS helt enkelt inte har idag.

SAS kämpar dessutom fortfarande med betydligt högre kostnader än konkurrenterna.

Just nu är SAS-chefen Mats Janssons enda väg att fortsätta bantningskuren. Det ena sparprogrammet går in i nästa. Nu aviserar SAS att det behövs nya besparingar på 3-4 miljarder kronor under 2009-2011.

Problemet är att trots detta går trögt. Det kostar som bekant att spara. SAS personalkostnaderna var högre under 2007 än 2006 och ligger så här långt i år 1,2 miljarder högre än ifjol, enligt rapporten.

Det är förstås en omöjlig matematik. SAS flaggar nu för att mer drastiska åtgärder måste till och att förhandlingar med facket pågår.

SAS utvärderar nu olika strategiska lösningar. Att en konkurrent som Lufthansa ska lägga bud verkar allt mindre sannolikt ju längre tiden går. För Lufthansa borde det finnas mer attraktiva bitar att plocka upp ur flygkrisens spillror.

En tillfällig lösning är att befintliga ägare, framförallt Sveriges, Norges och Danmarks regeringar, skjuter till mer pengar. Men det skulle handla om rätt mycket pengar. Och frågan är hur sugen exempelvis den svenska regeringen är. Det kan bli svårt att motivera varför svenska skattebetalare ska finansiera olönsam inrikestrafik i Danmark.

Ett annat mer drastiskt alternativ kan vara att lägga ned de befintliga bolagen inom SAS och starta upp dem igen med en helt ny kostnadsstruktur.

Oavsett vilket det blir så börjar tiden bli knapp. 2009 ser ut att bli ännu ett rysarår för flygbranschen. Det kan inte dröja allt för länge innan SAS ger kunder, anställda, aktieägare och långivare något slags besked om framtiden.