Det går fort nu. De dåliga nyheterna avlöser varandra i allt snabbare takt. Ståljätten SSAB varslade i går 450 anställda i Borlänge, Oxelösund och Luleå. Det var gårdagens största industrivarsel, men inte det enda. Och allvaret framgår tydligt av Arbetsförmedlingens septembersiffror:

• 7329 varslades om uppsägning. Det är en ökning med 60 procent jämfört med samma månad förra året.

• De lediga jobben blir färre. Antalet lediga platser minskade till 47000, en nedgång med 15 procent på ett år.

• Sammanlagt 393 000 personer var inskrivna på Arbetsförmedlingen som öppet arbetslösa eller i åtgärder. Det är 23500 fler än i september förra året.

• Allt fler står längre och längre från jobben. Totalt 207 000 personer har varit arbetslösa i mer än 12 respektive 24 månader och den sista gruppen växer mest. I den hårt kritiserade åtgärden Fas 3, som döpts om till ”Sysselsättningsfasen”, finns nu 32 500 personer.

Siffrorna visar entydigt att läget på arbetsmarknaden snabbt håller på att försämras. Det är framför allt krisen i Europa och den allt djupare lågkonjunkturen som gör att allt fler företag krymper personalstyrkan. Mönstret från tidigare kriser går igen. Den exportberoende industrin är mest utsatt och tar första smällen. Under september varslades närmare 3000 personer i tillverkningsindustrin.

• LÄS MER: ”Fler varsel att vänta”

Det är en nedåtgående trend som nu fördjupas. Redan i början av året märkte IF Metall att visstidsanställda inte fick förlängda kontrakt. På senvåren började bemanningsbolagen inom industrin dra ner och nu i höst har turen kommit till de fast anställda, med snabbt ökande varseltal.

Nu kräver IF Metalls ordförande Anders Ferbe att regeringen agerar. Annars kommer jobb och produktion som nu slås ut att vara borta för alltid.

Det är vad som hände efter finanskrisen, när regeringen slog dövörat till för industrin, påpekar Anders Ferbe. Precis som då kräver IF Metall att staten bidrar så att anställda som hotas av uppsägning i stället får utbildning.

Modellen med korttidsarbete som parterna förhandlat fram utreds nu, men lagstiftning kommer tidigast nästa år eller 2014. ”Det är alldeles för sent”, säger Anders Ferbe, som hoppas att en högnivågrupp ledd av statsministern tar tag i frågan. Dessutom kräver IF Metall en snabb höjning av taket i a-kassan. Tillfälliga krisavtal utan bidrag från staten däremot säger facket blankt nej till. ”Vi kan inte ha en situation igen där industrins anställda får betala både med ökad arbetslöshetsrisk och lägre löner”, säger Ferbe.

• LÄS MER: ”Fler byggvarsel väntar”

Inget tyder på att krisen är snabbt övergående. Allt pekar tvärtom på att lågkonjunkturen fördjupas och att uppgången är avlägsen. ”Det är ett väldigt allvarligt läge. Vi tror inte att fallluckan öppnas som 2008–2009, men det mest besvärande är att det kommer att bli långvarigt”, säger Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe.

Det handlar inte bara om industrijobben. Byggsektorn har slagit till bromsarna med nära 900 varslade under september. Det är tre gånger så många som för ett år sedan. Inom tjänstesektorn märks krisen tydligt inom det tunga området företagsnära tjänster.

Och i går kom Sveriges kommer och landsting, SKL, med en rapport som visar ett allt kärvare läge för den offentliga sektorn. Vartannat landsting och var tredje kommun väntas gå med underskott de kommande åren. För 2016 beräknas det samlade resultatet för sektorn bli ett minus på 10 miljarder utan ökade statsbidrag och höjda skatter.

Hittills i år har nära 50 000 personer varslats. Investeringar i infrastruktur och forskning som alliansen gjort ett stort nummer av kommer inte att hejda varselfloden. Inte heller storsatsningen på sänkt bolagsskatt. Det snabbt försämrade jobbläget kommer att öka trycket på regeringen att agera.

• LÄS OCKSÅ: ”Unionen ser högre arbetslöshet”

• LÄS OCKSÅ: ”TCO-förslag ska ge fler rätt till a-kassa”

Populära quiz på nliv.se:

Quiz: Telia och skandalerna

Vad kan du om världens valutor?

Har du koll på snabbmatskedjorna?

Har du koll på svenska finansministrar?

Kan du räkna med procent?

Känner du igen kända reklamslogans?