I sin årliga rapport om det svenska finansiella systemet som kom i veckan, lyfter Finansinspektionen fram ett utmärkt exempel på hur illa det kan gå för den som inte läser att finstilt i ett prospekt för en strukturerad produkt.

Obligationen skulle ge en avkastning som var knuten till oljepriset. Investerarens bedömning var att oljepriset skulle stiga vilket också skedde. Oljepriset drygt fördubblades. Ändå fick spararen ingen avkastning på värdepappret!

Förklaringen låg i villkoren. När avkastningen beräknades bortsågs nästan helt från oljeprisstegringen under de sex bästa månaderna, dessa perioder ingick bara med 2,5 procents prisstegring. Däremot räknades månader med prisnedgångar med till fullo. Effekten blev att avkastningen helt uteblev. Allt spararen fick tillbaka var det nominella beloppet.

Finansinspektionen menar att även om det står i prospektet hur avkastningen ska beräknas är det många konsumenter som inte läser det. Och även om de läser prospektet så är det inte lätt att förstå effekterna av hur avkastningen beräknas.

”De flesta konsumenter läser inte prospektet och även om vissa gör det, så krävs det att de även förstår effekterna av att avkastningen beräknas på ovanstående sätt, för att förstå det måste man ha goda kunskaper om hur oljepriset brukar eller kan variera och vilka effekter det i sin tur har på beräkningsmodellen”, skriver inspektionen.

Här har Finansinspektionen helt rätt. För till exempelvis en aktieindexobligation med Lehman Brothers som garant var informationen på 140 sidor tätskriven engelska. Då är det naturligt att istället lyssna på det säljaren säger. Men ingen jag talat med som investerade i denna produkt fick information om att garantin försvann i och med att utställaren gick i konkurs.

I många fall är inte heller säljaren kunnig och har inte förklarat på ett tydligt sätt vilken avkastning det kan bli vid olika utfall på den aktuella marknaden, menar Finansinspektionen som också pekar på ”det normala är också att rådgivaren är friskriven från ansvar genom att det i köpanmälan hänvisas till de fullständiga villkoren i prospektet”.

Finansinspektionen är befriande tydlig i sin kritik och det är på tiden. Aktieindexobligationer och andra strukturerade produkter är storsäljare och mycket lönsamma för banker och andra som säljer dem. Men det är svårt framför allt att jämföra den ena placeringen med den andra. Att jämföra vanliga aktiefonder med varandra är en barnlek jämfört med strukturerade produkter.

Att de blivit så populära ändå beror till stor del på att det finns en garanti att få tillbaka de placera pengarna. Men det är det nominella beloppet (ibland med ett visst avdrag) och utan ersättning för penningvärdesförsämringen under sparperioden.

En sparform med möjligheter och samtidigt med garanti är det lockande budskapet. Men hur möjligheterna egentligen ser ut är alltså svårt att alltid förstå.

Det finns flera undersökningar av hur det gått för olika aktieindexobligationer. Det är dock svårt att dra några slutsatser för framtiden eftersom varje ny placering har sin egen tidsperiod och villkor. Finansinspektionen har tidigare kritiserat branschen för otydliga villkor och på den punkten har det blivit bättre. Ofta innehåller prospekten några exempel på hur utfallet kan bli vid olika antaganden om avkastning på den aktuella marknaden.

Att Finansinspektionen nu väljer att än en gång kritisera försäljningen av strukturerade produkter motiverar man med att det är särskilt allvarligt att denna försäljning ökar i en turbulent tid med stor finansiell oro. Produkter som inte håller vad spararna tror att de lovar riskerar att spä på oron ytterligare och öka konsumenternas misstro mot finansmarknaden.