Hans Vestberg höjer i sin första rapport sparmålet från 10 miljarder kronor till 15-16 miljarder. Samtidigt ökar kostnaderna för att spara rejält.

Resultatet för fjolårets sista kvartal kom visserligen in i nivå med förväntningarna. Men både vinst och, framför allt, försäljning föll jämfört med samma period föregående år.

Orsaken är att det inte bara är Telia Sonera som har det trögt på en del håll, och tvingas skära ned och hålla igen. Åtskilliga av Ericssons operatörskunder runtom i världen är allt mer försiktiga med att investera.

Samtidigt blir konkurrensen bara tuffare, inte minst från kinesiska Huawei. Risken är att Huawei både kapar åt sig den lilla tillväxt som finns i branschen, och med sina lägre priser tvingar kvar Ericsson i den tråkiga besparingsspiralen.

Ericsson följer dessutom, förvisso mer försiktigt, i Telia Sonera-spåren genom att höja utdelningen från 1,85 kronor till 2 kronor per aktie. Beslutet är knappast en motivationshöjare för den personal som får se sina kollegor försvinna ut genom dörren. På aktiemarknaden är synen på utdelningslyftet som vanligt dock en annan.

Telia Sonera har länge varit en aktie som i avsaknad på tillväxt levt på höga utdelningar. Utdelningshöjningen till trots är Ericsson ingen högavkastare på den fronten. Dessvärre ser det inte bra ut på tillväxtområdet heller.

I längden går det inte att bara skära ner, utan det krävs tillväxt också. Även om koncernen både under Carl-Henric Svanberg och Hans Vestberg försökt köpa sig en del tillväxt, så är bolaget idag långt ifrån någon stjärna på det området.