- Om vi ser att någon har gjort vad som tycks vara ett enkelt summeringsfel måste vi ändå skicka ut ett brev och ställa frågor, vi kan inte bara anta att siffrorna är rätt ifyllda, men att summan råkat bli fel, utan vi måste fråga om det möjligen är något tal man glömt att fylla i, eller liknande, säger Kay Kojer, verksamhetsutvecklare på Skatteverket.

Deklarerar man elektroniskt går det av tekniska skäl inte att göra rena räknefel. Men en liten tröst för de svenskar som har valt pappersversionen och har fyllt i fel är att de som har skickat in sin deklaration tidigt också får frågebrev snabbt av Skatteverket.

- Vi är snabba med att skicka ut brev, men det hänger också på att den som får brevet av oss svarar snabbt, så att vi kan göra en ny bedömning, säger Kay Kojer.

Här är de vanligaste misstagen – och tipsen som gör att du undviker dem

Misstag 1: Du gör avdrag för sådant som är reparationer och inte om-, ny- och tillbyggnad på fastigheten/bostadsrätten.

Var i deklarationen: Bilaga K5 för försäljning av småhus (fastigheter) och bilaga K6 för bostadsrätt. Båda under rubriken ”B. Utredning om vinst eller förlust”.

Kay Kojers kommentar:

- Här är det många som inte har koll. Du får inte göra avdrag för reparationer, eftersom värdeökningen på din fastighet är marginell om det handlar om att man tapetserar eller målar om hemma, jämfört med om du bygger till exempel en glasveranda. Du bör också notera att reglerna för detta är striktare för bostadsrätt än för småhus.

Reparation och underhåll är åtgärder som har till syfte att återställa eller bibehålla en byggnad i samma skick som den hade när den ny-, till- eller ombyggdes, enligt Skatteverket.

- Vi kan granska sådana här saker genom att börja fråga efter vad som har gjorts och tittar på fakturor. Då kan vi också börja se vad de här arbetena avser.

Att uppgradera köket från 70-talsstandard till 90-talsstandard betraktas inte som en grundförbättring i sådana här sammanhang, såvida det inte är fråga om utökning av skåp, insättning av en diskmaskin eller liknande.

”Vid väsentliga förändringar och omdisponeringar av köket kan kostnaden helt eller delvis räknas som ombyggnad. Standardförbättringar av vitvaror, oljepannor m.m. genom den vanliga tekniska utvecklingen utgör inte grundförbättring” skriver Skatteverket på sin hemsida.

Gör rätt: Utgifter för reparation och underhåll är avdragsgill till den del utgiften medfört att fastigheten är i bättre skick vid försäljningstillfället än vid köptillfället. Avdragsgilla förbättringsutgifter på en fastighet består av ny- till- och ombyggnadsutgifter och/eller förbättrande reparation och underhåll.

Misstag 2. Du använder fel underlag när det genomsnittliga anskaffningsvärdet av äldre aktier ska räknas ut.

Var i deklarationen: Pappers- eller digitalversionen av blankett K4.

Kay Kojers kommentar:

- Vi har inte färdigifyllda uppgifter om anskaffningsvärdet på en aktie. Vi får enbart kontrolluppgifter om själva försäljningen av aktier. Säg att du ärvt aktier från en släkting. Under årens gång har bolaget gjort avknoppningar, exempelvis Volvo. Och så kanske du i en nyemission, vid ett senare tillfälle, har fått rätt att köpa aktier till bara några kronor. I deklarationen ska du räkna ut vinst eller förlust genom att först få fram det genomsnittliga anskaffningsvärdet - som även kallas genomsnittligt omkostnadsbelopp - på dessa aktier, säger Kay Kojer.

- Det kan ta flera timmar att räkna ut, fastän du enbart gjort en vinst eller förlust på några kronor. Vi vet att många väljer att inte sälja äldre aktier för att det är så komplicerat att räkna fram vinsten.

Gör rätt: På Skatteverkets sajt finns en sektion som kallas aktiehistorik. Där kan man fall se vad som har hänt med en aktie under åren och hur värderingen ska göras. Ett exempel är att en Volvoaktie vid anskaffningen var värd 100 kronor. I ett tänkt exempel delas bolaget i två lika stora bolag och man betraktas som ägare av aktier i både ”Volvo A” och ”Volvo B”. Anskaffningsvärdet i ”Volvo A” ska då värderas till 50 kronor och inte 100.

I ett ytterligare exempel har deklaranten vid ett tillfälle köpt en Ericssonaktie för 100 kronor. Vid ett senare tillfälle har han köpt en aktie för 50 kronor. Tillsammans har de köpts för 150 kronor. Snittet för denna summa är 75 kronor, alltså 150/2.