E24 skrev nyligen att det inte längre går att få ett kort från banken med vilket du enbart kan ta ut pengar från bankomaten. Bankerna säger själva att efterfrågan är för liten och erbjuder numera enbart kort som också kan användas för att betala med.
Uttagskorten började fasas ut mellan 2006 och 2008, tidpunkten varierar från bank till bank, men fortfarande har många kunder kvar dem. Istället erbjuds kunderna andra kort som nästan alltid innebär kostnader såsom årsavgift och/eller uttagsavgifter.
E24:s läsare har haft många synpunkter på detta och kommentarerna har strömmat in.
Först har vi en läsare som vet att vårda sitt uttagskort:
”Är du innehavare av ett uttagskort utan betalfunktion bör du vårda det som ett spädbarn. Har aldrig mitt kort, som jag skaffade 1987, i plånboken - förutom de gånger jag vet att jag ska använda det - utan förvarar det i en ask med bomull”, skriver signaturen Jan.
Sen har vi de läsare som inte gillar att banken tar ut avgifter för korten.
Cole tipsar om att man ska byta bank:
”Jag lämnade Nordea till förmån för Nordnet som inte tar en spänn för vare sig sitt mastercard, PG, BG eller insättnings-/uttagstjänster. Det sparade mig 500 kronor om året”.
”Varför finns det inte någon riktig kollektivägdsparbank som bara finns till för kunder av kunder, självkostnadspris på alla tjänster och bra löner till vanliga anställda och lagom löner till cheferna”, undrar signaturen HK.
Förhandla med banken är ett råd från en läsare som kallar sig Idioten:
”Det är som vanligt listpriser som diskuteras. Går du in på banken och förhandlar så får du korten gratis. Jag har Visa hos Swedbank gratis utan problem”.
Andra beklagar sig över hur orättvist det är att de inte får någon ränta på sina insatta medel medan de får betala dyrt för att låna av banken.
”Har bankerna glömt att det är vi som har pengarna i banken som bankerna gör sina affärer med? Förr fick man kort gratis och ränta på sina pengar. Idag får vi ingen ränta och vi får betala för att ta ut våra pengar? Men cheferna ska ju ha sina miljonbonusar”, skriver signaturen Livex.
”Det är en skandal att ta betalt för att jag ska kunna komma åt min lön. Jag gör bankens jobb genom att registrera mina betalningar - det tar de också betalt för. Nu ska jag betala för att komma åt mina egna pengar. Det är dags att bojkotta bankernas kriminella avgifter”, anser Marre.
Samir Gunic konstaterar att det uppstår problem i vardagen för många när det är svårare att få tag i kontanter eller göra betalningar:
”Att gå till närmaste postkontorför att betala räkningar är ett minne blott. Det finns inte ett enda riktigt postkontor för privatkunder att gå till i hela landet. Istället har man lagt över verksamheten på olika privata aktörer. Folk är så fixerade vid internet. Man får hoppas att det inträffar ett stort strömavbrott som gör hela landet strömlöst under en längre period”.
De läsare som inte får betalkort på banken på grund av att de har betalningsanmärkningar vittnar om sina problem:
”Jag fick inte ens ha ett konto hos danske bank på grund avanmärkning”, skriver Janne.
”Bankerna vägrar alltid kort om man har betalningsanmärkningar. De säger till och med: ”Vi har rätt att vägra”/.../. Jag har en kontokortsbulvan som tur är, men mest tvingas jag att arbeta svart, det är det enda sättet att kunna betala räkningar”, skriver signaturen Cash is king.
Guyver reflekterar å andra sidan över bankens kostnader:
”Att installera en bankomat kostar någonstans mellan 1-2 miljoner för ett bankkontor. Det är billigare än att ha anställda kassörer året om, även om bankomaten utöver inköp och installation också kostar service, någon ska fylla på den, det krävs teknisk service etcetera. En bank är ett vinstdrivande företag precis som vilket företag som helst, självklart ska kunden betala för automaten och i slutändan ge ett mindre plusresultat”
GG påminner om bankernas centrala plats i ett fungerande samhälle:
”Är det ingen som vill se banken som en del av infrastrukturen? Vem ska finansiera ditt husköp, vem ska finansiera företagen, vem ska upprätthålla ett betalningssystem? Fundera på vart landet skulle ta vägen utan banker”.
En läsare refererar till ”att det finns en lag inom EU som förbjuder dem att ge ut denna typ av kort. De är bakbundna av lagstiftningen. Men det orkar inte artikelförfattaren kolla upp...”, heter det i kommentaren.
Noteras kan att Konsumentverket (KOV) riktade skarp kritik mot bankerna just med anledning av att de inledningsvis refererade till SEPA (Single European Payment Area) som en anledning till att sluta med uttagskort. Denna koppling var dock bankerna tvungna att sluta med eftersom SEPA-reglerna inte förhindrade denna typ av kort, enligt KOV. Det är alltså en rent affärsmässig bedömning att dessa kort ska bort.
SEPA är ett EU-initiativ som innebär att marknaden för betalningar inom Europa kommer att regleras och huvudprincipen är att du ska kunna göra likadana betalningar, till samma pris, oavsett var i Europa betalningen görs.
Markus kommentar får avsluta denna sammanställning av läsarnas synpunkter:
”Alla ni som gnäller borde inse fördelarna med att den här typen av kort försvinner. Handeln med kontanter minskar betydligt och det underlättar både för köpare och säljare. Sluta motarbeta utvecklingenoch anpassa er istället. Vill ni ha pengarna i madrassen så är det ingen som hindrar er!”
