Det handlar om ny teknik för att hålla ytor varma eller isfria. Ett Kistaföretag har utvecklat en typ av värmefolie som kan ersätta gammal och mer energikrävande teknik.

Med den nya tekniken skulle man mer effektivt kunna komma åt isbeläggning på vagnar, räls och växlar, som varje vinter ställer till stora problem för tågtrafiken.

– Vi har tagit fram ett koncept som vi presenterat för SJ, Banverket och Bombardier. Vi har kommit fram till att vi kan sänka tiden för avisning av vagnarnas hjulhus från åtta timmar till två timmar, säger Arnulf von Zedtwitz-Liebenstein, vd på Conflux.

Kortfattat fungerar tekniken så att uppvärmning bara sker på den delen av ytan där det behövs. Om man tänker sig en yta delvis täckt med is så känner folien av vilken del av ytan som är istäckt och uppvärmning sker då bara på den ytan.

Samarbetet med SJ, Banverket och Bombardier ligger för närvarande på is, vilket enligt von Zedwitz-Liebenstein beror på en omorganisation inom Banverket.

Conflux har också initierat ett samarbete med personbilstillverkaren Volvo. Ett tänkbart användningsområde är avisning av sidospeglar.

– Jag kan inte gå in på detaljer mer än att ett samarbete pågår och att vi har haft samtal om applikationer i bil, säger Thomas Lyrfors på Volvo Personvagnar.

Volvos intresse väcktes av en artikel om Conflux i Ny Teknik men samarbetet är på ett tidigt stadium. Lyrfors tror att Conflux teknik kan fungera särskilt bra i elbilar.

– Deras produkt och produktutveckling är intressant både för vår industri och annan industri… Syftet med vårt intresse är framför allt att spara energi. Det är mer väsentligt i framtida applikationer där bilen bär bilen bär med sig batterienergi. Då är det viktigt att hushålla med batterikapaciteten, säger han.

Andra etablerade samarbeten gäller uppvärmning av LCD-skärmar som används i kalla miljöer. Här har Conflux redan kunder som använder produkten.

Conflux väntar ännu på det stora kommersiella genombrottet, omsättningen var 1 miljon kronor förra året och i år landar den på omkring 2,5 miljoner, enligt von Zedtwitz-Liebenstein.

– Intäkterna kommer från prototyper till kunder och mindre serier till industriföretag men också från konsulting. Vi håller nu på att gå från forskningsföretag till kommersialisering, säger han.

Ägarkretsen består av 160 aktieägare varav några ”penningstarka personer”. Arnulf von Zedtwitz-Liebenstein äger själv 3,5 procent av företaget. Han har nu förhoppningar om att det tar fart ordentligt de kommande åren.

– Offertnivån ligger för närvarande på ett par hundra miljoner kronor, att jämföra med 15-20 miljoner för ett år sedan, säger han.