Under hösten konstaterade Energimarknadsinspektionen att elanvändningen i Sverige var lägre än på åtminstone 20 år. Bland annat minskade industrins elkonsumtion med 15 procent jämfört med året därpå.

Trots detta får svenskarna räkna med salta elnotor i vinter. Bara i januari beräknas villaägarens elkostnader öka med 350 kronor, jämfört med december.

Elpriset styrs som mycket annat av tillgång och efterfrågan, och strömmen som håller värmen i svenska brödrostar upphandlas av elleverantören på Nordpool, en börs för elektricitet.

- Huvudorsaken till att det ser ut så här är kombinationen extremt kallt väder, i kombination med att den svenska kärnkraften inte går för fullt. Det är väldigt ovanligt att den inte går ordentligt, det har inte hänt tidigare att det sett ut så här, säger Johan Öhnell, vd för Telge Energi.

De svenska kärnkraftsverken samägs av Vattenfall, tyska Eon samt Fortum. Under vintern har nära hälften av reaktorerna varit ur bruk, på grund av att de årliga kontrollerna dragit ut på tiden. Detta, menar Johan Öhnell, bidrar till att priset hålls uppe trots att industrin går på halvfart.

Som grädde på moset ligger temperaturerna i dagarna nästan 10 grader under det normala, vilket kraftigt ökar energiåtgången i svenska hushåll.

Elmarknaden är uppbyggd så att produktionsanläggningarna med lägst rörliga kostnader tas i bruk först. Först när dessa går för full maskin tas dyrare anläggningar i bruk. Utifrån priset på de dyrare anläggningarna sätts också priset på hela marknaden.

Då driften av vattenkraft, vindkraft och kärnkraft har mycket eller förhållandevis låga rörliga kostnader, är det också den här typen av anläggningar som vanligtvis försörjer svenska hushåll.

Men under svåra förhållanden, när den inhemska produktionen inte längre räcker till, måste vi förlita oss på fossileldad el, bland annat från kontinenten. En ögonblicksbild från Svenska Kraftnät visar som exempel att Sverige på torsdagen importerar stora mängder el från Danmark och Tyskland.

Då exempelvis kolkraft hör till de dyrare energislagen påverkar detta också priset på övrig elektricitet.

- När vi har ett underskott i Norden och vi måste importera el, då är det kolkraftspriserna som alltid sätter priset. Kol har den högsta rörliga kostnaden, det är bränsle som är dyrt att köpa in och som kräver utsläppsrätter för att kunna använda, säger Johan Öhnell på Telge Energi.

Han förväntar sig dock att den svenska kärnkraften successivt tas i bruk, vilket tillsammans med en lägre elkonsumtion i industrin kommer leda till ett överskott.

- Om man ser på situationen 2010 så kommer vi ha ett överskott av el. Vi blir mindre beroende av kol- och oljepriser beroende på att produktionen byggs ut i Norden. Det är både vindkraft, bioeldad produktion samtidigt som den svenska kärnkraften får högre effekt, säger Johan Öhnell.