2001 till 2009 ökade antalet elever i gymnasiekolan med 100000. Samtidigt sköt antalet gymnasier i höjden i samband med friskolornas intåg. Nu finns dubbelt så många skolor som för 15 år sedan, och de möter ett snabbt krympande elevunderlag.
Ett mindre antal elever riskerar att göra skolan till en krisbransch, enligt Magnus Henrekson, vd och professor vid Institutet för näringslivsforskning.
–I branscher där företag plötsligt drabbas av skarpt fall i efterfrågan skapas kriser och då kommer elever att hamna i kläm, säger Magnus Henrekson.
Enligt Skolverkets prognos kommer antalet gymnasieelever att minska fram till och med 2016/17. Trots att minskningen i antalet elever började för två läsår sedan fortsatte antalet gymnasieskolor att öka med nästan 40 skolor.
Bara i Stockholms län finns 5000 lediga platser. Det motsvarar mer än var femte plats. Många skolor håller fler platser öppna än vad de beräknar fylla, men likväl räknar Stockholms stad med att utvecklingen kan få stora konsekvenser för enskilda skolor. Ett minskat antal elever betyder minskade intäkter och därmed kan skolor utan ett stort eget kapital få svårt att klara av balansräkningen.
–Det finns skolor som kan få problem framöver. Det finns huvudmän som är bekymrade över situationen, säger Christer Blomkvist, chef för uppföljningsenheten på utbildningsförvaltningen i Stockholms stad.
Som en del i förberedelsearbetet för det minskade antalet elever har ökningen i antalet skolor avtagit. I år har ansökningar som kommit in till Skolinspektionen minskat med 67 procent jämfört med i fjol. Samtidigt har andelen beviljade ansökningar minskat, delvis på grund av den nya skollagen med större krav på friskolor som trädde ikraft förra sommaren, till viss del på grund av brister i elevprognoser.
Om en enskild skola går i konkurs är kommunen skyldig att erbjuda den berörda eleven en annan gymnasieplats. Enligt Skolverket får mindre än var tredje elev som byter skola sina slutbetyg inom tre år, att jämföra med mer än åtta av tio som inte byter skola. Med den nya gymnasiereformen finns större möjligheter för eleverna att byta från en skola till en annan då likriktningen ökat, men fortfarande finns en risk att den som tvingas byta skola får ta studenten senare än tänkt.
–Vi kan se att de som byter utbildning har en längre skolgång än andra. Framför allt handlar det om att eleven tappar tid och tempo och det kostar för både eleven och skolorna, säger Henrik Bengtsson, undervisningsråd på Skolverket.
För drygt ett år sedan tvingades Nathalie Bertling att byta skola inför sista året på gymnasiet. Övergången gick bra, men blev inte smärtfri:
–Vi blev typ utkastade mitt under gymnasietiden, det är klart att man undrar vart man ska ta vägen. Jag kände mig helt handfallen när jag med bara ett år kvar stod utan skola.
På egen hand hittade hon en ny utbildningsplats. Efter två år med projektstyrd utbildning var det nu mer traditionell katederundervisning som gällde. Att anpassa sig till det nya systemet gjorde enligt Nathalie Bertling att hon halkade efter i undervisningen, att betygen fick lida och med många kurser på schemat fanns betydligt mindre tid än tidigare kvar för fritid.
Nathalie Bertlings första gymnasieskola lade inte ned verksamheten på grund av bristande ekonomi, men Magnus Henrekson anser att just svårigheterna att få ihop ekonomin kan göra att fler elever står inför en liknande situation. Det i sin tur spår han kommer att sätta press på politiker:
–Vi kommer nog att få se fler skolor som slår igen och elever som råkar illa ut. Och politikerna kommer naturligtvis inte säga att det borde man ha räknat med, utan de kommer att ställa ökade krav på skolorna.
