Att få privatekonomin att gå ihop under studietiden är tufft. Idag är studiemedlet totalt 8 920 kronor varav lånedelen är på 6 124 kronor och bidraget 2 796 kronor. När Sveriges förenade studentkårer släppte sin årliga studentbudget tidigare i våras visade sig att studenter i genomsnitt går back 740 kronor i månaden. Många studenter uppger samtidigt att extraknäck under studietiden påverkar studierna negativt och att de skulle arbeta mindre om studiemedlet höjdes.

• LÄS MER: Varannan student klarar inte ekonomin

SvD reder ut begreppen kring studiemedel med två av storbankernas privatekonomer.

• Jobba extra under studietiden?
Att jobba extra under studietiden för att få ekonomin att gå ihop kan vara bra eller till och med nödvändigt för vissa. Nordeas privatekonom Ingela Gabrielsson ser det som en viktig del i att knyta kontakter på arbetsmarknaden när väl utbildningen är klar.

– Det kan vara nödvändigt att jobba för att klara ekonomin och varje typ av arbetslivserfarenhet är bra. Sen kan det vara svårt att få ett jobb som knyter an till den utbildning man går, säger Ingela Gabrielsson.

• Studielån eller banklån?
Det finns flera skäl till varför studielån är mer gynnsamt än banklån menar experterna.

– Ett studielån ska inte betalas förrän studierna är klara. Med ett banklån måste du betala räntor och eventuell amortering hela tiden. Ett studielån avskrivs vid dödsfall, det gör inte ett banklån som istället belastar dödsboet. Och genom ett banklån tar man i anspråk ett låneutrymme som kanske behövs till annat, till exempel en bostad, säger Ingela Gabrielsson på Nordea.

Inte heller Ylva Yngvesson, privatekonom på Swedbank, rekommenderar ett vanligt banklån för att få ekonomin att gå ihop:

– När du studerar har du egentligen inte möjlighet att ta ett banklån. Då är det kanske dina föräldrar som måste ta lånet. Att pantsätta deras bostad binder upp deras situation och är ett onödigt risktagande som jag inte rekommenderar.

• Vad är risken med att jobba när man pluggar?
– Den största risken är att man inte hinner sköta sina studier. Genom att det tar längre tid att bli klar blir studieskulden högre och man kommer senare ut i arbetslivet. Det påverkar i sin tur livsinkomsten och i slutänden pensionen, säger Ingela Gabrielsson.

I dag finns en gräns för hur mycket du som student får jobba utan att studiemedel minskar. Arbetar du för mycket under studietiden kan studiestödet från CSN minska. Det högsta belopp du får tjäna under terminen utan att studiemedlet minskar kallas för fribelopp. För hösten 2012 ligger fribeloppet på 80 960 kronor om du är heltidsstudent. Enligt CSN:s regler varierar fribeloppet beroende på hur många veckor du har studiemedel under ett kalenderhalvår. Till exempel är fribeloppet högre ju kortare studietid du har, om du kanske studerar på halvfart. Tjänar du mer än fribeloppet på ditt extraknäck minskas din rätt till studiemedel med högst 50 procent av den del som överstiger det så kallade fribeloppet, enligt CSN.

– Höjningen av fribeloppet till dagens nivå är bra. Nu ligger det på en nivå som de flesta klarar. Men det är viktigt att man har koll på reglerna kring jobb. Jag tycker egentligen att man skulle kunna ta bort den här inkomstprövningen, säger Ylva Yngvesson, privatekonom på Swedbank.