Den riktigt stora utmaningen ligger en bit framåt i tiden, då parlamentet tillsammans med Ministerrådet ska besluta om en ny långtidsbudget, vilket innebär en ny finansieringsram för EU bortom 2013.

Den gällande långtidsbudgeten är giltig 2007-2013 och är på cirka 865 miljarder euro, motsvarande 9,4 biljoner kronor eller 1,048 procent av europeisk BNI. Inom ramen för den nya budgeten kommer frågor rörande ökad hjälp till ekonomiskt utsatta områden och arbetslösa tillföljd av krisen att diskuteras, samtidigt som den häftigt kritiserade jordbrukspolitiken kommer ses över. Förvänta er även i strid om den brittiska avgiftsrabatten. Runt 2012 hoppas man komma överens...

I finanskrisens spår kommer det nya parlamentet stå inför en mängd olika frågor rörande nya regler och övervakning av de finansiella marknaderna.

Bland de första frågorna på agendan står kapitalkrav för hedge- och investeringsfonder. Efter den senaste rundan med skärpta kapitalkrav för banker måste nu parlamentet ta ställning till hur reglerna ska se ut för mindre finansiella institutioner – och om kraven för vanliga banker ska skärpas ännu mer. En del parlamentariker rädds en ny kreditkris till följd av överreglering, medan andra kräver kraftigt ökade kapitalkrav för bankerna för att förhindra framtida bankkollapser.

Samtidigt följer debatten om hur ett nytt finansiellt regelverk ska se ut – ska kontrollen skärpas och koncentreras i en paneuropeisk regulator eller behållas på det nationella planet?

En annan finansfråga det nya parlamentet kommer tvingas sätta tänderna i är hur incitamentsystemet i finanssektorn ska se ut. Från EU-kommissionen finns en uttalad rekommendation att ersättningsstrukturen inte ska leda till överdrivet risktagande och istället främja ett långsiktigt fördelaktigt beteende.

Även synen på ersättningen till de bankchefer och ledningar kommer att ligga på parlamentets bord. Kommissionen rekommenderar en rad initiativ; såsom offentliggörande av ersättning, bonusar, och eventuella fallskärmar samt generellt ökad transparens.

Många i parlamentet skräms av protektionistiska tendenser i ett flertal länders ekonomiska retorik och politik, och de svenska parlamentskandidater som E24 talat med tror att frågor på detta område kommer att diskuteras i parlamentet i en nära framtid.

På samma sätt kommer synen på medlemsländernas offentliga finanser att behöva gås över. I många europeiska stater är prognoserna för budgetunderskottet oroande höga. Olika grupper i parlamentet vill spendera mer pengar på både nationell och EU-nivå för att bekämpa effekterna av krisen, medan andra vill stå emot och värna om budgetstabilitet. Högljudda diskussioner utlovas.

Parlamentet kommer att ha fortsatta diskussioner med de Europeiska Centralbanken (ECB) och presidenten Jean-Claude Trichet förväntas svara på frågor löpande i den ekonomiska kommittén. Han väntas även att tala i plenum en gång om året för att redogöra för den drivna finansiella politiken, nästa gång i september 2009.

Förutom de makroekonomiska frågorna så finns det ett antal intressanta sakfrågor uppe till debatt som kan ge direkt genomslag för svenska konsumenter.

De pågående diskussionerna om hur etikettering av matprodukter ska se ut kommer att fortsätta. Kommissionen har redan föreslagit att de vill se klarare innehållsförteckning som visar salt-, socker- och fettinnehåll. Även ökad tillgång till information om ursprungs- och tillverkningsland efterfrågas. Det pågår just nu diskussioner om harmonisering av en del konsumentlagar, vilket mött motstånd då en del länder uppfattar detta som en potentiell regellättnad för de stater med hårda lagar.

Diskussionerna om det hett omdebatterade telekompaketet och försöken att hitta en kompromiss kommer att fortsätta. Stridsfrågan rör avstängning av fildelare och rättigheter på internet. Samtidigt bör ytterligare ett antal frågor rörande upphovsrätt presenteras i parlamentet, exempelvis förslaget om längre skyddstid för musik.

En annan brandröd fråga där diskussionsvågorna gått höga i den inhemska debatten är det så kallade patientrörlighetsdirektivet, som går ut på att skapa tydligare regler för patienters rätt till ersättning för vård i andra EU-länder. Frågan har redan behandlats i parlamentet en gång men diskussionerna lär fortsätta om det är staten eller vårdtagaren som ska ta beslutet om det är aktuellt att söka vård utomlands.