LÄS MER: ”Kommunen leker bank - bryter mot lag”

Kommunernas främsta inkomstkälla, skatten, har dubblerats på lite mer än 25 år. Från 98 000 till 176 000 kronor per invånare, och då är inflationen borträknad. Samtidigt har kommunerna kammat hem allt större bidrag. Ändå är det flera kommuner som inte får plus och minus att gå ihop.

Enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) kommer än fler kommuner att få stora ekonomiska problem framöver, om inte skatten höjs kraftigt eller bidragen ökar dramatiskt. SKL bedömer att det senare är det mest troliga alternativet för ”så har det sett ut historiskt”.

Enligt deras huvudscenario höjs skattesatsen med 23 öre och statsbidragen med 18 miljarder kronor inom fyra år.

– Vi ser att kostnaderna ökar i en snabbare takt än skatteintäkterna och det är ett dilemma. Det har löst sig hittills främst för att vi har höjt skatterna och statsbidraget, säger Annika Wallenskog, chef på sektionen för ekonomisk analys på SKL.

Det är inte länge sedan det fördes en vild debatt om många kommuners stora pensionsskuld. Ett ökat antal tidigare kommunanställda som kräver pensionsutbetalningar riskerar att tära på ekonomierna. SKL beräknar att kostnaden motsvarar några tioöringar extra i skatt. Det kan jämföras med 13 kronor extra i kommunal skattepeng för att med dagens finansieringssystem behålla samma nivå som nu på välfärden fram till 2035.

LÄS MER: ”Även staten kör med räntesnurror”

Utgifterna har ökat med allt fler barn och ungdomar som kräver barnomsorg och fritidsverksamhet. Förskola erbjuds barn allt lägre ner i åldrarna och fler ungdomar går tre år på gymnasiet. Även kostnaden för vård till barn och ungdomar har stigit i raketfart. Men den största anledningen till att kostnadstrycket väntas öka framöver är demografiska förändringar.

Mellan 2000 och 2010 ökade kostnaderna för äldrevård med 28 miljarder kronor i löpande priser. Framöver ökar andelen äldre personer kraftigt. Om drygt tjugo år kommer runt var fjärde person i Sverige att vara över 65 år, även andelen över 85 år beräknas öka.

– Att färre arbetande ska försörja fler, och att vi lever längre, gör att kostnadstrycket ökar. Samtidigt, när människor blir rikare vill man lägga mer av sin inkomst på välfärdstjänster som bättre vård och skola. Behoven och kraven på välfärdstjänster ökar, säger Mats Kinnwall, chefsekonom på avdelningen för ekonomi och styrning på SKL.

Medan utgifterna ökar konstant varierar inkomsterna dramatiskt år från år. När konjunkturbidraget, som fungerat som ett nödstöd med anledning av den ekonomiska krisen, togs bort 2011 gick 42 kommuner med underskott. Under de senaste åren är det bara katastrofåret 2008 som fler kommuner slutat på minus. I år ser läget bättre ut, men det är främst på grund av ett tillfälligt tillskott. Kommunerna räddas bland annat av återbetalningar av försäkringspremier från AFA Försäkring.

– Ser man redan från 2013 ser det tuffare ut. I och med AFA-pengarna så har krisen fått uppskov, utan dem skulle det egentligen ha sett problematiskt ut redan nu för många kommuner, säger Annika Wallenskog.

Sveriges Elevkårer får signaler från skolor där elever märker av allt tuffare begränsningar i kommunbudgeten.

– På vissa skolor finns det tio datorer, fast man förväntar sig att alla elever ska lämna in arbeten digitalt. Stolarna är inte ergonomiska, det är dåligt ljus och dålig ventilation. Man har inte resurser för att satsa på det där och glömmer att skolan ska hålla samma standard som en arbetsplats, säger Therèse Molander, kommunikationschef på Sveriges Elevkårer.

Ann-Sofie Öberg, expert på konjunkturbedömning på Ekonomistyrningsverket, säger att kommunernas ekonomi ser kärvare ut under de kommande två åren.

– Med den underliggande ekonomiska utvecklingen, låg tillväxt och färre arbetade timmar, för de kommande åren får de svårare att hålla tidigare resultat, säger hon.

DEL 2: Kärva tider i Härnösand

GRAFIK: Kommuner under press