Strax före jul kom den så kallade Baselkommittén, som står bakom regelverket på bankmarknaden, med en mängd nya förslag som syftar till att minska riskerna i banksystemet. En bärande tanke är att bankerna måste förlänga sin finansiering, så att man inte lever ur hand i mun med alltför kort upplåning.
Flera banker har flaggat för att de kostnader som förändringen innebär kommer att föras över till kunderna. Nordeas vd Christian Clausen sade förra veckan att räntorna kommer att stiga när ”finanssektorns råvara, pengar, blir dyrare”.
Men fram tills nu har varken banker eller Finansinspektionen velat sätta en prislapp på exakt hur mycket dyrare det kommer att bli för bolånekunderna. Nu säger dock Sveriges största bolåneaktör Swedbank att dagens nedpressade tremånadersränta helt kan komma att försvinna.
– Räntan på ett tremånaderslån kan bli densamma som på ett ettårslån. Det blir effekten om det här förslaget träder i kraft, säger Johannes Rudbeck, som är chef för investerarrelationer på Swedbank.
Eftersom den absoluta majoriteten av de svenska hushållen idag har just tremånadersränta eller ”rörlig ränta” som den ibland kallas, skulle det innebära en stor förändring av hela den svenska bolånemodellen.
I dagens lägräntemiljö har de flesta stora banker en tremånadersränta på drygt 1,50 procent medan ”ettåringen” ligger på mellan 1,80 och 2,00 procent. Före finanskrisen har skillnaden varierat men ettårsräntan har typiskt varit 0,30 procentenheter dyrare.
Utslaget i kronor och ören betyder en 30 punkter högre ränta en fördyrning med 500 kronor i månaden före skatteavdrag för den som har 2 miljoner i bolån.
Även på Nordea är man säker på att de nya reglerna kommer att leda till dyrare kostnader för hushållen.
– Som förslagen ligger kommer både kapitalkraven och våra finansieringskostnader att gå upp. Det kommer på hela marknaden att i prinicip leda till all typ av utlåning blir dyrare. Det är lite oroande eftersom det också kan slå mot den samhällsekonomiska utvecklingen, säger Nordeas IR-chef Rodney Alfvén.
Tror du också att tremånadersräntan kan bli densamma som för en ”ettåring” i framtiden?
– Ja, det kan mycket väl bli effekten. Jag tror också att effekterna kommer att bli särskilt kännbara för företagen. Det kommer i praktiken att bli krav på att man har långa lån på allt som man företar sig. Korta lån kommer att straffas väldigt hårt i den nya lagstiftningen, säger Rodney Alfvén.
De nya reglerna kommer att påverka storbankerna olika eftersom de har olika upplägg för sin finansiering och andelen bolån varierar. Men ävenFinansinspektionens chefsekonom Lars Frisell, som själv sitter med i Baselkommittén, tror att räntorna generellt, däribland boräntorna, kommer att stiga med de nya ”Basel III-reglerna”.
– Det kommer absolut att bli så. Eftersom bolånemarginalerna är så nedpressade i Sverige så måste kostnaderna föras vidare till kunderna. Det kommer att påverka de rörliga bolånen. Det går ju inte för bankerna att fortsätta att låtsas att lånen är korta medan de egentligen är jättelånga, säger han.
De nya reglerna är nu ute på remiss och sent i höst ska det slutgiltiga förslaget presenteras av Baselkommittén. Därefter ska EU utarbeta ett eget lagförslag utifrån riktlinjerna. En lag som påverkar Sverige kan träda i kraft tidigast 2012.
Rodney Alfvén är dock inte säker på att de slutgiltiga reglerna kommer att bli så hårda som i det första förslaget.
–Nej, vår bedömning är att det slutgiltiga förslaget kommer att se annorlunda ut. Just nu genomförs en konsekvensanalys på en rad europeiska banker och det finns saker som vi är kritiska till, säger han.
