Samtliga 168 elbolag har rapporterat sina avgifter till Energimarknadsinspektionen (EI). Företagen höjer sina avgifter med i genomsnitt 7,8 procent i år.

Det innebär en stor realökning eftersom Konsumentprisindex endast har stigit med 0,64 procent det senaste året, skriver EI i ett pressmeddelande.

Men det är stora skillnader mellan bolagen, konstaterar EI. En del får sänkta avgifter medan andra får rejäla höjningar. Priserna höjs med 6,2 till 8,9 procent i år.

- EON och Vattenfall följer samma mönster som branschen i stort med höjningar mellan 5 och 10 procent medan Fortums höjningar är bland de lägre i branschen. Fortum har åtagit sig att reducera höjningen på grund av tidigare tariffuttag, säger Yvonne Fredriksson, generaldirektör på EI.

EI skönjer två tydliga tendenser. Kunder i lägenhet får större höjningar än kunder i villa plus att de höjningar som genomförts under året generellt sett varit högre på den fasta delen än på den rörliga delen.

Prisläget varierar mycket beroende på vilket nätföretag man har. EI skriver att för en villakund med 20 amperes säkring är den dyraste nätavgiften för närvarande 8 454 kronor per år, utan moms, medan den lägsta avgiften är 3 108 kronor om året.

Orsakerna till de kraftiga höjningarna är flera. Dels handlar det om ökade kostnader för stamnäten. Elbolagen fick en ökad kostnad med 10 procent förra året och med 32 procent i år för stamnäten.

- Svenska Kraft gör investeringar för att stärka nätet och så är det värmeförluster i systemet som gör att man måste köpa tillbaka el. Svenska Kraft har haft ett långt avtal men det har tecknats om nu till ett högre pris, säger Tony Rosten, ställföreträdande generaldirektör på EI.

Skillnaden i avgift mellan bolagen har flera olika anledningar. Faktorer som ledningslängd, geografi och markförhållanden har stor betydelse för vad det kostar att driva näten, skriver EI.

För nätföretagen som helhet har nätavgifterna varit i stort oförändrade mellan 1997 och 2009 när inflationen räknats bort.

- Det har varit oförändrade avgifter i nästan tio år. Fjolårets och årets höjningar av nätavgifterna innebär ett trendbrott, säger Tony Rosten.

Vidare handlar det om investeringar i leveranssäkerhet och i elmätare.

- De är tvungna att bygga om näten, det är dyrt att gräva ned stora ledningslängder i marken. Sen har man fått göra investeringar i nya avläsningssystem med tanke på den månadsvisa mätninge, säger Tony Rosten.

Han förklarar den långa perioden med oförändrade priser med att nätföretagen har haft stabila kostnader för stam- och regionnäten. Dessutom har själva förutsättningarna för verksamheten varit oförändrade under perioden med avseende på mätning, rapportering, kvalitetsfrågor och så vidare.

Men nu är vi inne i en period där vi får räkna med fortsatta höjningar av elnätsavgifterna under flera år framöver.

- Investeringarna i elnät, lokal- och stamnät, kommer att leda till prisökningar framöver. Det kanske inte blir lika dramatiska höjningar som i år, men det finns behov av att stärka stamnätet de kommande 5-10 åren, säger Tony Rosten.

Detta sker parallellt med vindkraftsutbyggnaden.

- Vi ska förhoppningsvis få färre elavbrott och ökad tillgång till förnybar el, säger Yvonne Fredriksson.

Ytterligare en ny regel som i viss mån ökar elbolagens kostnader framöver är ökade krav på information till kunderna, vilket ska genomföras i alla EU-länder senaste i mars 2011.

- Det handlar om information om allt från avstängning av kunder, till att definiera sårbara kunder, säger Yvonne Fredriksson.

Energimarknadsinspektionen granskar varje år att elbolagen håller sig inom ramarna och inte tar ut för höga intäkter från elnätet. Granskningen i slutet av 208, av 2007 års priser, ledde till att 16 bolag fick återbetalningskrav om totalt 140 miljoner kronor.