– Sårbarheten i hushållssektorn ökar. Om företagen inte kommer i kapp riktigt riskerar vi bakslag på några års sikt, sade Cecilia Hermansson.
Hon konstaterade att Sverige nu står inför den ovanliga situationen att det är hushållen som ska driva konjunkturen de kommande åren, med en positiv inkomstutveckling trots krisen och ett högt sparande i utgångsläget.
Hushållens skuldkvot är nu 160 procent av inkomsten och Swedbank räknar med att det stiger till 170 procent.
– Det är lite grann det USA gjorde i början av 2000- talet, sade Cecilia Hermansson och tillade att hushållen nu kanske intecknar det låga ränteläget väl mycket.
Hon sade också att den ökade skuldkvoten gör att hushållen blivit mer räntekänsliga och att räntorna inte behöver stiga lika mycket som tidigare för att det ska börja bli kännbart för hushållen. Dessutom har hushållen inte några förmögenheter att tala om.
– Hushållen har bara förmögenheter i småhus och bostadsrätter, man har inte egna finansiella tillgångar. Man har också betydligt mindre likvida tillgångar än tidigare, sade Cecilia Hermansson.
Swedbank ser inte någon omedelbar risk för en svensk husbubbla, risken ligger i att ”vi i dag lägger grunden för det på några års sikt”.
– Vi räknar med att huspriserna kommer att ha uppåtriktad trend det närmaste året framöver, sade Cecilia Hermansson och hänvisade till boindex, som signalerar 5 procents prisuppgång inom ett år.
Men framöver, på tre till fem års sikt, när stimulanserna fasas ut och både skuldkvot och räntekvot är högre, ökar riskerna. Särskilt om inflationen stiger och Riksbanken måste höja mer än väntat, då ”kan skuldkvoten på 160-170 procent bli ganska besvärande”.
– Om en treårsperiod och framåt kan det finnas en sannolikhet för att vi har en ganska trist utveckling på bostadsmarknaden med större prisfall, sade Cecilia Hermansson.
Riksbanken står nu inför en svår avvägning mellan prisstabilitet och finansiell stabilitet, där inflationsmålet knappt ens gör att de behöver höja räntan i linje med sin egen förhållandevis försiktiga räntebana.
Samtidigt riskerar det låga ränteläget alltså att bygga upp en bostadsbubbla, och en för låg ränta gör också att allokeringen av kapital blir sämre, vilket exemplet Japan visar.
– Riksbanken har ett inflationsmål och om man bara tittar på det kan hända vi får för låga räntor under för lång tid, sade Cecilia Hermansson.
Hon sade att hon skulle vilja se bättre kvantitativa mål för finansiell stabilitet och efterlyste mer forskning kring detta område.
En ände att börja i för ett mer robust finansiellt system skulle kunna vara att inte öka andelen bottenlån i högkonjunktur, sade Cecilia Hermansson.
