1998 gick såväl Swedbank som SEB in i Baltikum och köpte banker. SEB förvärvade 100 procent direkt i tre banker för fyra miljarder.

Det framstår idag som oerhört billigt för en andraplats på den baltiska bankmarknaden, i Litauen är SEB för övrigt störst. Swedbank fick däremot kompletteringsköpa i Hansabank ifjol för dyra pengar.

I början av 2005 köpte SEB en liten bank i Ukraina för cirka 200 miljoner kronor. Ukraina var då ett stort men fortfarande Sovjetpräglat land.

Sedan dess har det hänt mycket i Ukraina och när Swedbank ­köper större TAS-Kommerzbank har prislappen stigit betydligt. För en bank som har många kontor men relativt få kunder, det är bättre på företagsidan, och en för svenska förhållanden blygsam omslutning får Swedbank ta en rejäl hög ur kassakistan.

5,15 miljarder kronor ska betalas direkt inklusive ett kapitaltillskott till banken på 350 miljoner kronor. 1,75 miljarder kan tillkomma beroende på bankens utveckling.

–Efter Baltikum och Ryssland tar vi ett steg till. Banktjänster är lite underutvecklade i Ukraina men det finns stor tillväxtpotential med 47 miljoner invånare, ­säger Swedbanks ordförande Carl Eric Stålberg.

Med Hansabank som marknadsledande i Baltikum hade ett inträde på den polska bankmarknaden ur geografisk synpunkt varit mer naturligt. Polen är en vit fläck på Swedbanks karta.

–Priserna är helt andra i Polen och utländska banker dominerar redan. Dessutom kan Swedbank inte äga de 100 procent i Polen som vi eftersträvar, framhåller Carl Eric Stålberg.

Bankmarknaden i Ukraina är mycket fragmenterad. Det finns 160 banker.

TAZ-Kommerzbank är i utlåning bank nummer 13 i Ukraina. Störst är en bank som ägs av Österrikes Raiffeisen som tidigit var ute på dessa marknader.

Bedömare menar att affärerna tar fart i Ukraina. Utvecklingen är dock beroende av kontakterna med Ryssland.

Ukraina har misskött sin egen energiproduktion och är inte ens självförsörjande på kol. Den tunga industrin slösar med ­energi och har svårt att bära stora prishöjningar på naturgas.