Sekura är inte bara Sveriges största korträntefond, den är också bland de dyraste. Förra året gav fonden en blygsam avkastning på 1,5 procent efter avdragen avgift på 0,75 procent.
Sekura är därmed betydligt sämre än räntan på många sparkonton, som hos vissa nischbanker uppgår till 3,75 procent utan några krav på minimi-insättningar.

Nordeas eget förmånskonto ger för närvarande 3,15 procent i ränta, men det kräver att du har över 100 000 kronor på kontot.

Fondens dåliga utveckling under förra året är dessutom ingen engångsföreteelse, Sekura har i snitt de senaste fem åren haft en avkastning på 2,2 procent efter avgifter. För denna mediokra prestation tar Nordea alltså omkring 250 miljoner kronor per år från spararna.

Klart är alltså att Nordea tjänar stora pengar på Sekura men frågan är vad nyttan är för de 390 000 spararna. Varför ska man betala en kvarts miljard till en förvaltare som aldrig slår sitt index.

- Det enda viktiga för korträntefonder är avgiften, en korträntefond med avgift kan aldrig slå sitt index. Den som ska välja en korträntefond ska välja den med låg avgift, säger Niklas Lundborg, vd på det oberoende fondbolaget Indecap.

Har spararna fått valuta för sina pengar?
- Nej, jag tycker inte det. Sätt in pengarna på banken istället!

Erik Feldt, vd för Nordea Fonder håller med. Han tycker inte heller att spararna i Sekura har fått valuta för sina pengar men lägger skulden på de låga räntorna.

- Nej , det kan man inte säga mot bakgrund av det låga ränteläge vi haft de senaste åren.

Några tankar på att sänka avgiften i Sekura finns emellertid inte, enligt Erik Feldt. I övrigt är Nordea tystlåtna när det gäller detaljer om fonden. Banken vill inte berätta hur mycket av de 250 miljonerna som är ren vinst, hemligt är också vilken bonus som ges till de förvaltare som sköter Sekura.

Ett av problemen med Sekura, enligt Erik Feldt, är att spararna låter sina pengar ligga för länge i fonden och han avråder kunderna att spara långsiktigt i Sekura. Nordeas informationsprospekt för fonden förmedlar emellertid ett annat budskap. Här skriver man att ”fonden kan också ingå som en del i ett långsiktigt sparande, men ju längre spartiden är, desto lägre andel i fonden bör du ha.”

Samtidigt står det klart att Nordea inte lyckats förmedla detta budskap till kunderna, många av dem har sparat i Sekura under lång tid. Mellan åren 2002 och 2004 ökade Sekuras fondförmögenhet från knappt 23 miljarder kronor till över 32 miljarder, vilket är ett tecken på att bankens rådgivare varit mycket aktiva i att sälja fonden till kunderna.

Idag har Sekura en fondförmögenhet på nästan 34,5 miljarder. Exakt hur lång tid kunderna i snitt sparar i Sekura vet inte Erik Feldt men han anser generellt att kunder tenderar att fastna i räntefonder.

Även om Erik Feldt medger att spararna inte fått valuta för sina pengar, vill han inte hålla med om att Sekura skulle vara en dyr fond i relation till den dåliga avkastningen.

- Med det låga ränteläge vi haft de senaste åren blir avgiften i Sekura hög men det som man betalar för när man köper en fond är ju mer än det man ser vid första anblicken. Där ingår ju även rådgivning och administration, säger han.

Rådgivning och administration är emellertid inget unikt för Sekura och eftersom det finns tydliga stordriftsfördelar för värdepappersfonder är förutsättningarna goda för en stor fond att ha lägre avgift än en liten.