”Inga tecken på bostadsbubbla”

De fyra svenska storbankerna bildar ett oligopol – och det är positivt för Sverige. Det anser oväntat vice riksbankschef Lars EO Svensson. ”Den bristande konkurrensen bidrar till den finansiella stabiliteten”, säger han i en intervju med SvD Näringsliv.

Han är Riksbankens notoriske ränteduva som tillsammans med professorn Karolina Ekholm slåss för en lägre reporänta. Och han har inte dragit sig för att kritisera sina kolleger i riksbanksdirektionen. Lars E O Svensson har varit tydlig med att han inte ser problem i de senaste årens skenande huspriser och svenskarnas höga skuldsättning. Annat är det med riksbankschefen Stefan Ingves.

– Att döma av diskussionen från septembermötet, och av uttalande av Stefan (Ingves) och Per (Jansson) så verkar det vara hushållens skuldsättning som gör att man inte vill sänka räntan mer, trots att arbetslösheten är så hög och inflationen så låg, säger Lars E O Svensson.

Tidigare i höstas sänktes räntan till 1,25 procent. Hade Lars E O Svensson fått bestämma hade den sänkts till 0,75 procent.

• LÄS OCKSÅ: Fler spår stigande bopriser
• MÄKLARSTATISTIK: Få spår av krisen i mäklarstatistiken

Stefan Ingves sa i förra veckan att hushållens skuldsättning inte får stiga över 200 procent av disponibla inkomsterna. I dag är den 170 procent. Vad tycker du?

– I direktionen har vi inte diskuterat om vi ska ha något mål eller tak för hushållens skuldsättning. Så de 200 procenten får Stefan stå för själv. Vi har inte gjort någon analys av vad som är en hållbar skuldsättning. För övrigt kan knappast penningpolitiken påverka skuldsättningen på sikt.

Kan man verkligen säga att penningpolitiken inte påverkar skuldsättningen alls?

– Inte på lång sikt, som på 5–10 år. På kortare sikt, ett par tre år, kan penningpolitiken påverka bostadspriserna och på så sätt skuldsättningen. Men det är inte mycket. Skulle man höja räntan med 1 procentenhet skulle bostadspriserna falla med 1–3 procent. Däremot skulle BNP samtidigt falla ordentligt, nästan 2 procent, och arbetslösheten öka ordentligt, nästan 1 procentenhet.

Svenskarna är ändå bland de högst skuldsatta i Europa. Ser du inga risker med det?

– Man måste titta på hushållens hela balansräkning. Skulderna är nu 170 procent av disponibel inkomst men samtidigt har hushållen tillgångar som är 510 procent av disponibel inkomst. Så hushållen har tillgångar som är tre gånger så stora som skulderna. Alltså har hushållen väldigt starka balansräkningar.

• PERSPEKTIV: Är det ett problem att villapriserna stiger?

Men om värdena på tillgångarna skulle sjunka?

– Då finns en stor marginal. Deras nettoförmögenhet är ju dubbelt så stor som skulderna. Sedan är bostadspriserna, enligt Riksbankens egen utredning, helt förenlig med fundamentala faktorer. Det finns inga tecken på en bostadsbubbla.

Det har varit stor diskussion om bankernas marginaler, hur ser du på de svenska bankerna?

– Vi har fyra storbanker som utgör ett oligopol, det vill säga det är bara några få som konkurrerar på marknaden. Så de har möjlighet att i alla lägen ha ganska stora räntemarginaler. Bankerna har en stor intjäningsförmåga tack vare att det är bristande konkurrens och de kan tjäna pengar i alla lägen. Nu, mitt under en djup lågkonjunktur och hög arbetslöshet, har bankerna ändå höga vinster tack vare att de kan ha stora marginaler på bolånen. Det ökar kostnaderna för bolånetagarna, säger han.

Men till skillnad från många andra ser Lars E O Svensson fördelar med ett slags oligopol på bankmarknaden.

– Det ger bankerna höga vinster som gör att de inte behöver ta så stora risker i sin verksamhet. Så det faktum att vi har oligopol och bristande konkurrens bidrar till den finansiella stabiliteten. Om man i stället har en massa småbanker som konkurrerar med varandra och försöker grabba åt sig marknadsandelar tenderar de att ta större risker, de lånar ut med sämre kreditprövning för de vill expandera snabbt. Det kan skapa problem.

• LÄS ÄVEN: De är sämst på att betala av på bolånet

Så oligopolet är bra?

– Ja det är positivt när det gäller finansiell stabilitet, men negativt ur effektivitetssynpunkt eftersom det blir dyrare för bolånetagarna.

Du sa vid det senaste penningpolitiska mötet: att sänka bostadspriserna med 10 procent med hjälp av reporäntan skulle innebära 6 procent lägre BNP och 150000 nya arbetslösa.

– Ja, det är ju fantastiskt höga kostnader för att påverka bostadspriserna med penningpolitiken. Därför tycker jag att man ska använda andra medel som bolånetaket. Finansinspektionen har visat i en rapport att det har funkat och har fått effekt. För första gången sedan 2002 faller nu belåningsgraden för nya bolån.

Men i den rapporten framgår också att flera tar blancolån för att klara bolåentaket, det vill säga dyrare lån?

– Ja, den möjligheten finns ju, men bankerna gör enligt FI:s rapport mycket noggranna kreditprövningar. Det är en viktig poäng i rapporten. De som får ta högre lån har höga inkomster och egen förmögenhet.

Det var i maj 2007 som Lars E O Svensson blev vice riksbankschef och det sexåriga mandatet går ut om några månader, i maj 2013. Om uppdraget förnyas vet han inte, och om han skulle tacka ja har han inte tagit ställning till än.

• LÄS MER: Ingves vill begränsa skuldsättning

• PERSPEKTIV: Livlig diskussion vid senaste räntemötet

Populära quiz på nliv.se:

Quiz: Telia och skandalerna

Vad kan du om världens valutor?

Har du koll på snabbmatskedjorna?

Har du koll på svenska finansministrar?

Kan du räkna med procent?

Känner du igen kända reklamslogans?

  • Kopiera sidans adress

Fakta

Ålder: 64 år.

Bor: Södermalm, Stockholm.

Familj: Sonen Erik och ”kärestan” Louise.

Karriär/bakgrund: Civilingenjörsexamen 1971 vid KTH, teknisk fysik. Filosofie doktor 1976 i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Professor 1984 vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet. Professor 2001 vid Princeton-universitetet i USA.

Intressen: Umgås med familj och vänner, läsning, film, träna på Friskis & Svettis.

Senast lästa bok: Ola Larsmos ”Förrädare”.

Lars EO Svensson om...

…en amorteringslag
– Om man ser bolån i förhållande till disponibel inkomst, så är det så att ett amorteringsfritt lån i förhållande till disponibel inkomst i snitt kommer att halveras på arton år, eftersom disponibel inkomst stiger i snitt med ungefär 4 procent per år och därmed fördubblas på 18 år. Så ett amorteringsfritt lån innebär ändå en amortering i förhållande till disponibel inkomst, kan man säga. Annars tycker jag att det viktiga är att hushållen har korrekt information om räntekostnaderna och sina ekonomiska möjligheter och kan fatta rätt beslut. Så då kan hushållen själva bästa avgöra om de vill amortera eller investera i andra tillgångar. Man kan se amorteringskrav som ett tvångssparande. Låntagarna tvingas spara i form av amortering på sitt lån i stället för att välja själv på vilket sätt man sparar.

…att Obama omvaldes som president
– Ur ekonomisk-politisk synvinkel verkar det som att Obama har en mycket bättre finanspolitik än vad Romney hade, att döma av vad som är känt om alternativen. Det finns väldigt stora problem i USA, i och med att kongressen ser ut som den gör och de låsningar som följer. Så det kan bli en hel del problem med den amerikanska finanspolitiken framöver, när presidenten och de två kamrarna, senaten och representanthuset, inte kommer överens.

…den minskande kontanthanteringen
– Det är naturligt att betalningsväsendet utvecklas, och med allt mer effektiva elektroniska betalningsmedel och betalkort så det är naturligt att man använder mindre kontanter. Kontanter är ett ganska ineffektivt betalningsmedel för det är förenat med en hel del hanteringskostnader och det ökar rånrisken. Själv betalar jag det mesta med kreditkort.

Visa mer fakta

Börsen

börsgraf

OMX Sthlm, kl 17.30
-0,23% 436,11 SEK

1 mån:
-3,08%
Årsskiftet:
2,94%
Följ händelseutvecklingen med SvD digital – Just nu 5 veckor för 50 kr!
Visa kommentarer

Välkommen att säga din mening på SvD.se. Våra regler är enkla: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna.
Alla kommentarer modereras efter publiceringen av SvD eller av oss anlitad personal. Du kan skriva max tre kommentarer per artikel. Läs reglerna i sin helhet Vänliga hälsningar, Maria Rimpi, chef SvD Näringsliv

Toppnyheter Näringsliv

Gör nliv.se till din startsida
Bertil Hult. SvD Möter Bertil Hult

”Det var inget svårt
beslut att lämna Sverige”

Men efter 40 år har han ännu hjärtefrågor i det gamla landet.

Bostadsköparna:
Vi har ingen koll

Undersökning

Sätter sin tillit till banken.

PTS mörkade PM
om datalagring

Digitalt

Ville inte att det skulle bli offentligt.

Lyxig direktörsvagn som fått rätt motor

biltest

Men är Bentleyn tillräckligt diskret?

Lars-Åke Liljeqvist, direktionschaufför på SAF och Svenskt Näringsliv i 38 år, uppskattar kvalitetskänslan i materialvalen. Webb-tv

Proffset: ”Det är en fantastisk bil”

tv

Näringslivsveteran hjälper SvD att provköra Bentleyn.

Actionbilarna från
80-talet prisrusar

"De som hade planscherna har nu pengarna."

”Vilka bilar tycker du att vi ska testa?”

Krönika

Relevant – men också något extra.

Guide: Så gör du för att ta ut pensionen

Hit måste du vända dig för att få pengarna.

Saab-överklagande
avfärdas av domstol

Fordon

Nu kan turerna med Spyker vara över.

Finansminister Magdalena Andersson (S) och tidigare finansministern Anders Borg (M). bnp-prognoser

Ekonomisk hyllning
till förra regeringen

SHB-ekonomen: ”De lämnade över en fantastisk jobbmaskin.”

Aristokrat utmanar
efter smutsig debatt

Porträtt

Presidentvalet i Brasilien en rysare.

LO vill skrota överskottsmål

Facket

Föreslår införande av ett balans- eller underskottsmål.

Här bygger de upp
världen i ”Avatar”

Lista

Världens häftigaste nya nöjesparker.

Utrustningsdetalj
i VW lockar biltjuvar

If: ”Varje stöld kostar oss upp till 50 000”.

Nyhetsrummens ”sista lejonkung”

porträtt

Watergate blev Bradlees höjdpunkt.

Eniros vd: ”Jag ser
inga röda flaggor”

Krisbolag

Stefan Kercza är inte orolig.

Så ska han säkra
Ericssons framtid

Intervju

Hans Vestberg om det nya spåret.

Svenskt under ytan
– dykbåtar på export

U-farkoster

”Vi säljer inte till Ryssland.”

Anders Magnerfelt, fd attackdykare i försvarsmakten, nu testansvarig och Carl Runemar, affärschef. Bildspel

Bildspel: Så ser farkosterna ut

Här kan du se SvD Näringslivs bilder på dykbåtarna.

de 34 miljarderna

”Det kunde lika gärna ha stått tusen miljarder”

Fonden är egentligen bara ett konto – med obegränsad kredit.

Därför vände LKAB
till miljardförlust

Gruvor

Samhällsomvandlingen kostar på.

Kronprinsessan tar över fondimperium

porträtt

Är sjunde rikaste kvinnan i världen.

svd avslöjar

Granskningen anklagar Vinnova för miljonslöseri

Satsningarna har inte effekt på sysselsättning eller tillväxt.

Grabau försvarar Kinneviks noteringar

zalando och rocket

”Kursfall är inte ovanligt”.

Procter & Gamble knoppar av Duracell

Framstår som bästa alternativet i dagsläget.

Tumnagel till Volvo ab Webb-tv

Svarar på stenhårda kravet från ägarna

Persson: "Enorm vilja att det här ska bli bra".

Gotlandsbåten prövas av ARN

Sålde totalt 40 000 biljetter – men tvingades ställa in samtliga turer.

Ericssons rörelsevinst blev sämre än väntat

kvartal

Lägre försäljning i Nordamerika.

SvD Börsforum

Låna 10 miljoner kronor i timmen?

makro

"Är som gjort för att skapa förvirring."

Rysk bank vill pröva sanktioner

EU-sanktioner mot Sberbank, störst i Ryssland, infördes i somras.

Avanza börjar erbjuda handel från 1 krona

Aktier

Ska befästa bankens prisledarposition.

Tror att snus kommer fortsätta växa i USA

Bättre vinst än väntat i Q3 för Swedish Match.

Vinnarna på börsen efter rapporterna

Så går det för Volvo, Eniro och Ericsson.

Bra fart i brittisk ekonomi

Fortsatt bra tillväxttakt – BNP steg med 3,1 procent.

Var satsas 2 miljarder på ökad bemanning?

Quiz

Testa vad minns du från gångna veckan.

Minecraft-staden
tog två år att bygga

Digitalt

Här kan du gå på rundtur i Titan City.

Intäkterna har rasat
för krisbolaget Eniro

Dementerar uppgift att styrelsen ska lämna.

bostad
Bostadsrätter på Lilla Essingen i Stockholm.

Här har priset på borätter stigit mest

Skiljer 47 700 kronor per kvadratmeter.

FOTO: Tomas Oneborg

Tema: Tjänstebil
”Alla måste älska elbilen”, säger lantbrukaren Arthur Buhrenstjerna och syftar på att varje gång dieselpickupen står parkerad sparas pengar. ”Både vi själva och våra anställda trivs mycket bra med vår Nissan Leaf, och man lär sig snabbt att köra så snålt som möjligt”, säger han om bilen som han och hustrun Catherine Buhrenstjerna köpte för ett år sedan.

”Vi sparar cirka 3500 i månaden”

FOTO: Karin Grip

2 MINUTER
SvD Näringslivs Andreas Cervenka och Katarina Hugo i "2 minuter".

Se alla avsnitt av SvD Näringslivs nya webbserie

FOTO: SvD.

Webb-tv

Börsen

Index

OMX-S, 17.30-0,2 %436,11
Nasdaq, 23.40+0,7 %4 483,72
DAX, 17.35-0,7 %8 987,80
FTSE, 17.35-0,5 %6 388,73
Nikkei, 08.20+1,0 %15 291,64
Visa fler index

Valutor

Euro, 00.02+0,1 %9,19 SEK
USD, 00.01-0,1 %7,25 SEK
Visa fler valutor

Råvaror

Olja brent, 22.59-0,7 %86,19
Guld, 23.13-0,0 %1 230,90
Visa fler råvaror

Räntor

3 mån, 15.58-0,0 %0,09 %
5 år, 16.10+0,1 %0,36 %
Visa fler räntor
Ny sajt

SvD Näringsliv ger dig en bättre privatekonomi.

SvD Börsforum

Testa Sveriges modernaste ekonomiforum

Räntekartan

50 000 har sagt sin ränta – klicka här!

Bloggar
SvD Näringslivs profiler Patricia Hedelius och Jonas Fröberg.

Läs våra prisbelönta journalisters bloggar.

FOTO: SvD/Montage.

Gör nliv.se till din startsida

SvD Näringsliv på Facebook