Han är Riksbankens notoriske ränteduva som tillsammans med professorn Karolina Ekholm slåss för en lägre reporänta. Och han har inte dragit sig för att kritisera sina kolleger i riksbanksdirektionen. Lars E O Svensson har varit tydlig med att han inte ser problem i de senaste årens skenande huspriser och svenskarnas höga skuldsättning. Annat är det med riksbankschefen Stefan Ingves.

– Att döma av diskussionen från septembermötet, och av uttalande av Stefan (Ingves) och Per (Jansson) så verkar det vara hushållens skuldsättning som gör att man inte vill sänka räntan mer, trots att arbetslösheten är så hög och inflationen så låg, säger Lars E O Svensson.

Tidigare i höstas sänktes räntan till 1,25 procent. Hade Lars E O Svensson fått bestämma hade den sänkts till 0,75 procent.

• LÄS OCKSÅ: Fler spår stigande bopriser
• MÄKLARSTATISTIK: Få spår av krisen i mäklarstatistiken

Stefan Ingves sa i förra veckan att hushållens skuldsättning inte får stiga över 200 procent av disponibla inkomsterna. I dag är den 170 procent. Vad tycker du?

– I direktionen har vi inte diskuterat om vi ska ha något mål eller tak för hushållens skuldsättning. Så de 200 procenten får Stefan stå för själv. Vi har inte gjort någon analys av vad som är en hållbar skuldsättning. För övrigt kan knappast penningpolitiken påverka skuldsättningen på sikt.

Kan man verkligen säga att penningpolitiken inte påverkar skuldsättningen alls?

– Inte på lång sikt, som på 5–10 år. På kortare sikt, ett par tre år, kan penningpolitiken påverka bostadspriserna och på så sätt skuldsättningen. Men det är inte mycket. Skulle man höja räntan med 1 procentenhet skulle bostadspriserna falla med 1–3 procent. Däremot skulle BNP samtidigt falla ordentligt, nästan 2 procent, och arbetslösheten öka ordentligt, nästan 1 procentenhet.

Svenskarna är ändå bland de högst skuldsatta i Europa. Ser du inga risker med det?

– Man måste titta på hushållens hela balansräkning. Skulderna är nu 170 procent av disponibel inkomst men samtidigt har hushållen tillgångar som är 510 procent av disponibel inkomst. Så hushållen har tillgångar som är tre gånger så stora som skulderna. Alltså har hushållen väldigt starka balansräkningar.

• PERSPEKTIV: Är det ett problem att villapriserna stiger?

Men om värdena på tillgångarna skulle sjunka?

– Då finns en stor marginal. Deras nettoförmögenhet är ju dubbelt så stor som skulderna. Sedan är bostadspriserna, enligt Riksbankens egen utredning, helt förenlig med fundamentala faktorer. Det finns inga tecken på en bostadsbubbla.

Det har varit stor diskussion om bankernas marginaler, hur ser du på de svenska bankerna?

– Vi har fyra storbanker som utgör ett oligopol, det vill säga det är bara några få som konkurrerar på marknaden. Så de har möjlighet att i alla lägen ha ganska stora räntemarginaler. Bankerna har en stor intjäningsförmåga tack vare att det är bristande konkurrens och de kan tjäna pengar i alla lägen. Nu, mitt under en djup lågkonjunktur och hög arbetslöshet, har bankerna ändå höga vinster tack vare att de kan ha stora marginaler på bolånen. Det ökar kostnaderna för bolånetagarna, säger han.

Men till skillnad från många andra ser Lars E O Svensson fördelar med ett slags oligopol på bankmarknaden.

– Det ger bankerna höga vinster som gör att de inte behöver ta så stora risker i sin verksamhet. Så det faktum att vi har oligopol och bristande konkurrens bidrar till den finansiella stabiliteten. Om man i stället har en massa småbanker som konkurrerar med varandra och försöker grabba åt sig marknadsandelar tenderar de att ta större risker, de lånar ut med sämre kreditprövning för de vill expandera snabbt. Det kan skapa problem.

• LÄS ÄVEN: De är sämst på att betala av på bolånet

Så oligopolet är bra?

– Ja det är positivt när det gäller finansiell stabilitet, men negativt ur effektivitetssynpunkt eftersom det blir dyrare för bolånetagarna.

Du sa vid det senaste penningpolitiska mötet: att sänka bostadspriserna med 10 procent med hjälp av reporäntan skulle innebära 6 procent lägre BNP och 150000 nya arbetslösa.

– Ja, det är ju fantastiskt höga kostnader för att påverka bostadspriserna med penningpolitiken. Därför tycker jag att man ska använda andra medel som bolånetaket. Finansinspektionen har visat i en rapport att det har funkat och har fått effekt. För första gången sedan 2002 faller nu belåningsgraden för nya bolån.

Men i den rapporten framgår också att flera tar blancolån för att klara bolåentaket, det vill säga dyrare lån?

– Ja, den möjligheten finns ju, men bankerna gör enligt FI:s rapport mycket noggranna kreditprövningar. Det är en viktig poäng i rapporten. De som får ta högre lån har höga inkomster och egen förmögenhet.

Det var i maj 2007 som Lars E O Svensson blev vice riksbankschef och det sexåriga mandatet går ut om några månader, i maj 2013. Om uppdraget förnyas vet han inte, och om han skulle tacka ja har han inte tagit ställning till än.

• LÄS MER: Ingves vill begränsa skuldsättning

• PERSPEKTIV: Livlig diskussion vid senaste räntemötet

Populära quiz på nliv.se:

Quiz: Telia och skandalerna

Vad kan du om världens valutor?

Har du koll på snabbmatskedjorna?

Har du koll på svenska finansministrar?

Kan du räkna med procent?

Känner du igen kända reklamslogans?