Det har hetat att Anders Borg till sist ”öppnar plånboken”, när han genomför den sedvanliga budgetpromenaden från finansdepartementet till riksdagen. Reformutrymmet på 23 miljarder är större än många hade väntat sig. Men gemene man lär inte känna av årets budget nämnvärt – i stället är det forskning, infrastruktur och sänkt bolagsskatt som är i fokus.

Annat lär det bli nästa år. Redan nu har regeringen aviserat att reformutrymmet i 2014 års budget kommer att vara 4 miljarder större än i årets. Och med riksdagsvalet 2014 i sikte kommer av allt att döma väljarnas plånböcker att vara i fokus – det är den samlade bilden från en rundringning bland ledande svenska ekonomer som SvD Näringsliv gjort.

–Det kan till och med bli lite mer i nästa budget än vad man hittills har sagt. Jag tror att det kan komma fler inkomstskattelättnader, även om det kanske inte blir ett rent jobbskatteavdrag, säger Cecilia Hermansson, chefsekonom på Swedbank.

Just lägre skatter, möjligtvis i form av det omdebatterade femte jobbskatteavdraget, är det fler som tror på. Stefan Fölster, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, lyfter fram att valdebatten oftast handlar om hushållens ekonomi och att valbudgetar därför ofta innehåller skattesänkningar eller höjda bidrag. Men samtidigt vädrar han – och hoppas på – en förändring i den traditionen.

–Folk efterfrågar något nytt i politiken. Och frågan är om ännu ett jobbskatteavdrag känns tillräckligt fräscht. Det är inte alls omöjligt att tillväxten och hur den skapas blir den nya ryggraden i budgetarna, säger han.

Men att vi skulle få fokus på ekonomiska lättnader för företag även i nästa budget är knappast troligt, enligt TCO:s chefsekonom Göran Zettergren.

–Säga vad man vill om bolagsskatten, men att sänka den är inget man vinner röster på. Då är det troligare med ett jobbskatteavdrag. Men det är svårt att veta hur det ser ut om ett år, stormen i Europa kan ha bedarrat – eller också är vi mitt uppe i en mycket djup lågkonjunktur.

Även pensionärerna kan ha en del förhoppningar inför nästa budget. Fredrik Reinfeldt har tidigare lovat KD:s partiledare Göran Hägglund sänkt skatt för pensionärer 2013 eller 2014. Det är möjligt att det slår in redan i årets budget. Om det inte gör det är många bedömare överens om att det kan komma i nästa.

Flera åtgärder för att hushållen ska öka sparandet

Marie Giertz, chefsekonom Länsförsäkringar, om vad hon helst vill se i Borgs budget.

Lena Hagman, chefsekonom på Almega, är visserligen försiktig och nöjer sig med att säga att ”det är möjligt att det kommer något sådant”. Men både Ola Pettersson, chefsekonom på LO, och Lars Calmfors, ekonomiprofessor vid Stockholms universitet, har en sänkt pensionärsskatt som högst trolig.

–Jag tror att man kan utgå från att skatten för pensionärer kommer att sänkas. Om det inte kommer redan nu, kommer det med all sannolikhet nästa år. KD måste få ge sina väljare något inför valet, och det blir en ren självbevarelsedrift för regeringen att ge dem det, säger Lars Calmfors.

Andra områden som kan bli viktiga valfrågor och därmed kan få ett extra tillskott är skolan och vården. Marie Giertz, chefsekonom på Länsförsäkringar, tror att regeringen kommer att lägga mycket krut på bland annat infrastruktur och ännu mer på utbildningssidan. Även Cecilia Hermansson på Swedbank bedömer att det blir mer pengar till skolan.

A-kassan bedöms också bli en het valfråga, och flera ekonomer tror också att taket i a-kassan kan höjas i nästa budget efter att ha legat stilla under lång tid.

Just situationen med a-kassan illustrerar ett problem som flera av ekonomerna i SvD Näringslivs rundringning tar upp, och som handlar om hur reformutrymmet i budgeten uppstår. En del ifrågasätter om man över huvud taget kan tala om ”satsningar” i den här budgeten. Huvudskälet till att man nu har 23 miljarder att satsa på bland annat forskning och infrastruktur är nämligen att många offentliga utgifter, så som barnbidrag, a-kassa och statsbidrag till kommuner och landsting, inte följer BNP-utvecklingen. På så sätt blir bidragen allt mindre värda, samtidigt som statens skatteintäkter ökar i faktiska kronor. Och vips, så har man ett så kallat reformutrymme.

–Problemet är att politikerna presenterar sina ”satsningar” som att de hela tiden fattar nya beslut som gör det bättre för folk. Men i själva verket handlar det oftast om att man antingen återställer den tidigare reformen, eller låter den urholkas och använder pengarna till något annat, som med a-kassan, säger Lars Calmfors.

–Jag skulle gärna se en bättre redovisning av hur reformutrymmet uppkommer. Om alla hade varit medvetna om detta hade vi nog sett en helt annan debatt om hur pengarna används.

När Anders Borg inför årets budget talar om att han ”hellre lägger en offensiv investering än håller igen”, kan det därför vara lite missvisande, menar Göran Zettergren på TCO.

–Man kan inte säga att regeringen för en expansiv finanspolitik i så måtto att man försämrar statsfinanserna. Förr var det självklart att man satte sprätt på extra pengar för att hålla efterfrågan uppe när det var lågkonjunktur. Nu släpper man inte loss nya pengar, man bara omfördelar.