Buskapet från de källor SvD Näringsliv har varit i kontakt med är tydligt. Det är allt annat än ovanligt att svenska företag använder sig av mutor utomlands. Men verksamheten verkar vara en blind fläck för det svenska rättsväsendet. Under de tretton år som mutor i utlandet har varit förbjudna i Sverige har bara en enda utredning lett till en fällande dom. Och då, 2004, handlade det om ett företag som specialiserat sig på att muta sig till uppdrag från två tjänstemän på Världsbanken – på många sätt en helt annan typ av verksamhet än den vardagskorruption som företagarna i bland annat Kina och Ryssland rapporterar om.

Det är inte undra på att kritiken mot Sverige blev svidande när OECD nyligen granskade de svenska myndigheternas arbete mot mutor i utlandet. Hur kan det komma sig att Sverige, som har så många internationellt verksamma företag, bland annat inom de korruptionsutsatta branscherna vapen, telekom och energi, inte lyckas få till några fällande domar för mutor? ”Arbetsgruppen anser att frånvaron av rättsfall över den här perioden signalerar att något inte fungerar i Sveriges ramverk för att upptäcka, utreda och väcka åtal för mutor utomlands”, lyder det krassa omdömet i OECD:s granskning.

• LÄS OCKSÅ: 15 miljoner för ett ryskt OS-kontrakt
• LÄS OCKSÅ: Svenska företag blundar för korruptionsrisker

De svenska organisationer som arbetar mot korruption har inte heller de mycket till övers för myndigheternas arbete på området.

Det är väldigt märkligt om vi skriver på konventioner i den demokratiska världen, och när sedan mutor sker i diktaturer säger vi att vi inte ska utreda dem.

Gunnar Stetler på Riksenheten mot korruption.

– Det är helt sanslöst att man inte lyckats fälla någon, trots att det finns så uppenbara bevis för att korruption förekommer. Det är under all kritik, säger Anna Ek, ordförande på Svenska Freds.

Även Transparency International, som annars rankar Sverige högt när det gäller antikorruption, är kritiska till hur svenska myndigheter arbetar mot mutor i utlandet.

– Det är en väldigt stark kritik som riktas mot Sverige. Och jag är i huvudsak benägen att hålla med, säger Birgitta Nygren, styrelseledamot i Transparency International Sverige.

I sin granskning uppmärksammar OECD även att svensk domstol inte en enda gång har utnyttjat möjligheten att bötfälla ett bolag som använt sig av mutor. Sverige uppmanas också att höja det internationellt sett mycket låga bötesbeloppet för företagen, endast 10 miljoner kronor. Även skyddet för så kallade whistleblowers anses vara allför svagt.

• LÄS OCKSÅ: Svenska företag plågsamt naiva
• LÄS OCKSÅ: Kinasatsningen blev en mardröm

Gunnar Stetler, överåklagare på Riksenheten mot korruption och därmed den som har i uppdrag att väcka åtal mot företag som använder sig av mutor, ger även han OECD rätt i sin kritik – men bara till viss del.

– Hur många domar man räknar beror lite på hur man definierar mutbrott. Men det är mycket få ärenden som har lett till fällande domar, och det kan man ha olika synpunkter på. Det avgörande skälet är till syvende och sist att det är väldigt svåra brott att utreda, säger han.

Men frågan är om Sverige över huvud taget hade haft något arbete mot mutor utomlands, om det inte vore för OECD. Innan organisationens konvention om bestickning trädde i kraft 1999 var mutor rent av avdragsgilla för svenska företag. Nu tvingades man ta fram nya lagar som skulle stoppa mutandet. Men den lagstiftning som Sverige valde skulle visa sig vara i princip kraftlös. Inte ens när det gäller försäljningen av Gripen till Sydafrika – där Saab till och med har erkänt att mutor betalats ut genom dotterbolaget Sanip – räckte de svenska lagarna till och utredningen lades ner.

Just att anlita andra för att ”främja affärerna” på utländska marknader har framgångsrikt skyddat flera företag från ansvar när det börjat hagla anklagelser om mutor. När åklagaren inte har kunnat visa på något uppsåt, har ingen heller kunnat åtalas för brottet.

Men sedan den 1 juli i år har den saken förändrats, mycket tack var JAS-affären. Genom en ny lag kan företag straffas enbart för att på ett oaktsamt sätt ha finansierat ett mutbrott. Samtidigt har också en särskild enhet hos polisen dedicerats till att arbeta med just korruptionsutredningar.

• LÄS OCKSÅ: ”Går visst att göra affärer utan mutor”
• LÄS OCKSÅ: ”Alla är korrupta – utan undantag”

Men frågan är hur långt krafttagen räcker.

– Min personliga inställning är att vi kunde ha varit bättre förut. En del av det som vi kritiserats för har vi redan åtgärdat, till exempel genom att förändra organisationen. Men även om den nya lagen innebär vissa förbättringar kommer den naturligtvis inte att lösa alla problem, säger överåklagare Gunnar Stetler.

Det finns också en del osäkerheter med den nya lagstiftningen. Den korta preskriptionstiden som gäller för oaktsamhetsbrott – bara fem år – kan enligt flera bedömare leda till att man inte hinner väcka åtal i tid. Birgitta Nygren på Transparency International förväntar sig visserligen att lagändringen kommer att leda till fler utredningar, men främst av korruption inom landet. Mutorna utomlands är fortfarande svåra att komma åt. Dessutom har en av de största bristerna som kritiseras av OECD har ännu inte åtgärdats, påpekar hon.

– Lagstiftningen om företagsbot måste verkligen ses över. Att det aldrig har utdelats en företagsbot för mutbrott visar tydligt att det instrumentet inte fungerar. Om man inte gör något åt det, kommer vi fortsätta få kritik från OECD, säger hon.

• TIPSA OSS! Har du en historia att berätta om svenska mutor utomlands i vår serie ”Blågula mutor”? Har du eller ditt företag tvingats betala ”kickbacks” och medverkat till korruption? Mejla tipsa@svd.se. Du kan även skicka ett krypterat mejl – en extra säkerhetsgaranti.

Blågula mutor: Hela granskningen

Populära quiz på nliv.se: