De svenska hushållens nettoförmögenhet ökade med 244 miljarder kronor till 7 264 miljarder kronor under det tredje kvartalet 2010. Det är den högsta nominella nivån någonsin, skriver SEB i sin sparbarometer för det tredje kvartalet.

Alla tillgångsslagen; bostäder, räntetillgångar och aktietillgångar ökade i värde under kvartalet.

Stockholmsbörsen steg med 9,7 procent och de svenska bostadspriserna ökade med 0,9 procent under kvartalet.

Hushållens nettoförmögenhet, 7 264 miljarder kronor, ligger alltså på den högsta nominella nivå hittills, men den har ännu inte realt nått upp till den tidigare toppnoteringen från andra kvartalet 2007, konstaterar SEB.

- I kronor räknat har hushållen som grupp aldrig varit rikare än nu. Realt fattas fortfarande cirka 20 miljarder kronor för att hushållens samlade förmögenhet ska vara tillbaka på samma nivå som sommaren 2007. Kraftig börsuppgång och fortsatt stigande bostadspriser är ett par av förklaringarna till förmögenhetsökningen under kvartalet, säger SEB:s privatekonom Gunilla Nyström.

Samtidigt som tillgångarna ökar i värde ökar utlåningen. I årstakt ökade lånen med 8,3 procent, samma nivå som föregående kvartal.

Skuldkvoten, hushållens skulder i förhållande till tillgångarna, ligger på cirka 27 procent, enligt sparbarometern.

- Sverige har en stark tillväxt, arbetslösheten faller tillbaka, börsen har stigit och en bred majoritet av hushållen tror på stigande eller stillastående bostadspriser. I den miljön lockar ROT-avdraget och de ännu låga räntorna hushållen att ta nya lån för renovering, säger Gunilla Nyström.

Under tredje kvartalet var nysparandet 27 miljarder, en ökning från 20 miljarder samma period förra året, varav hela 22 miljarder sattes in på bankboken.

- Det är förvånande att det var ett så pass högt banksparande, men hushållen har det gott ställt och fler har fått jobb. När fler människor får jobb ökar också arbetsgivarnas avsättningar till tjänstepension, säger Gunilla Nyström.

Hon konstaterar att det är en dramatisk skillnad vid arbetslöshet. Förutom att insättningarna till tjänstepensionen försvinner kan inte heller de arbetslösa spara, det får istället ta av eventuella sparmedel.

Även om många hushåll har det gott ställt idag gäller det naturligtvis inte för alla. En indelning kan göras mellan äldre och yngre hushåll.

De yngre kanske nyligen har köpt en bostadsrätt i storstaden, vilken de fått betala dyrt för, de har stora lån - ofta till rörlig ränta. De som är äldre har gamla hus som har ökat i värde många gånger sedan inköpsdagen och de har sällan så stora lån.

- Det är två ytterligheter i ekonomin; en äldre grupp som klarar det mesta av en ekonomisk nedgång medan den yngre gruppen klarar väldigt lite, säger Peter Malmqvist, verksam inom finansiell ananlys på EQR.

De yngre har nyligen fått sitt första jobb och har varken hunnit bygga upp ett eget sparande eller en aktieportfölj. När räntorna stiger får många av dem väsentligt mindre utrymme i sin ekonomi. Då är det knepigt att spara.

- Det är viktigt att ha ett mål med sitt sparande och att man tar ställning till vilken risk man vill ta, säger Ylva Yngveson, privatekonom på institutet för privatekonomi på Swedbank.