Svenskarnas syn på den egna ekonomin är fortfarande något ljusare än normalt. Det konstaterar Konjunkturinstitutet i sin konjunkturbarometer.
I aprilmätningen tror 30 procent av hushållen att den egna privatekonomiska situationen kommer att förbättras det närmaste året och 26 procent anser att den privatekonomiska situationen redan har förbättrats under det gångna året.
Men rörande lägetför den svenska ekonomin är uppfattningen en helt annan. Hushållen är mer negativt inställda till den generella ekonomiska utvecklingen än på över fyra år.
En redan dyster inställning blev i april ännu dystrare. En tredjedel tycker att ekonomin försämrats under det gångna året och nästan 40 procent tror att arbetslösheten kommer att öka det närmaste året.
- Det är ett litet mysterium att hushållen är så pessimistiska som de är, menar Konjunkturinstitutets chef Mats Dillén under institutets pressträff.
Han menar att de bakomliggande variablerna som exempelvis inkomst inte är tillräckligt svaga för att förklara pessimismen. Hur kommer det sig då att synen på den egna ekonomin skiljer sig så pass mycket från uppfattningen om ekonomin som helhet? Swedbanks prognoschef Cecilia Hermansson ger sin syn:
- Forskning visar att det inte är förrän grannen eller någon i näromgivningen drabbas, som hushållen förändrar sin syn på den egna ekonomin. Och som det ser ut just nu har läget inte förändrats dramatiskt för de enskilda hushållen, säger Cecilia Hermansson.
Hon tillägger att hushållen, i sin bedömning av det generella ekonomiska läget, tar starkt intryck av börsnedgången och av medias negativa rapportering om den globala kreditåtstramningen och ränteoron.
- Som indikator är det viktigast att synen på den egna ekonomin är stabil. Och nu när vi rör oss in i en konjunkturavmattning verkar det som om hushållen håller flaggan i topp i det avseendet, fortsätter hon.
Cecilia Hermanssons uppfattning är alltså att det är en normal avmattning som vi nu närmar oss, långt ifrån den krissituation som rådde i början av 90-talet. För hushållen tar sig avmattningen omedelbart uttryck i minskad sällanköpshandel och köp av tillexempel motorfordon, vilket syns i nybilsregistreringen.
Men att 40 procent tror på en ökande arbetslöshet är inget som oroar Hermansson särskilt.
- Det framgår ju inte i vilken utsträckning man tror på en ökande arbetslöshet. De flesta tror förmodligen på en marginellt ökande arbetslöshet, om 0,1 till 0,2 procent. Och det stämmer ju överens med prognosmakarnas uppfattning, säger Cecilia Hermansson och passar på att peka på de överlag positiva bolagsrapporterna och företagens oförändrat positiva syn på ekonomin.
En bekymmersam sak är dock att hushållens inflationsförväntningar är fortsatt höga. Och huhållens inflationsförväntningar är i viss mån självuppfyllande. Svenskarna tror på en inflation om 2,8 procent det närmaste året, vilket bäddar för fortsatt höga räntor.
- Det här har ju redan Riksbanken tagit fasta på i sin senaste räntehöjning, konstaterar Cecilia Hermansson.
Riksbankschefen Stefan Ingves har kommunicerat att man avser låta räntan ligga kvar på dagens nivå året ut.
