Det krävs en rejäl efterfrågenedgång, med påföljande resultatras, för att det ska bli svettigt för de svenska storbolagen. Som det ser ut i dag klarar många av dem tvärtom att både ge hyggliga utdelningar och ta lån till nya affärer framöver.
De stora riskerna ligger i stället på smålistorna, där många bolag har betydligt sämre finanser samtidigt som nya företag på ostadiga ben knackar på för att lista sig.
SvD Näringsliv har tagit tempen på det finansiella läget för cirka 200 av de största bolagen på Stockholmsbörsen. För att se hur bolagen mår har vi jämfört den förväntade nettoskulden nästa år, det vill säga räntebärande skulder minus likvida medel, med den förväntade vinsten efter finansnetto. Bolag med stora nettokassor, eller hyggligt stabila och höga vinster jämfört med skulden, har ett bra utgångsläge när det stormar på kreditmarknaderna. Och det har i stort sett alla ledande börsbolag i Stockholm.
De notoriskt svängiga basindustribolagen har skuldsättningen under ovanligt bra kontroll. Sämst verkar det se ut för massabolaget Rottneros, som väntas gå med förlust under nästa år.
Fastighetsbolagen sitter visserligen på stora skulder, och riskerar att få se resultaten kapade av högre räntor och sämre efterfrågan. Men effekterna kommer främst att bli i form av sänkta värden, vilket slår mot redovisat resultat. Kassaflödena är i dag helt andra än de var i finans- och fastighetskrisen i början på 1990-talet, även om det kan börja knaka i fogarna hos en del fastighetsspekulanter.
Att verkstadsbolagen har en stark ställning visades av SKFs rapport på onsdagen. Till och med storköpande verkstadsbolag som Assa Abloy och Hexagon, ett gammalt Industrikapitalbolag som Alfa Laval och det utbombade ABB, har kontroll på skuldsidan.
Möjligen kan relationen mellan förväntad intjäning och skuldsättning se lite besvärande ut i de expansiva och annonsberoende Metro och Eniro, och den väderberoende skidanläggningskoncernen Skistar.
Därtill kommer i vanlig ordning några bolag inom bioteknik och forskning, där Active Biotech häromdagen gjorde ägarna besvikna med nytt kapitalbehov.
Medan de stora bolagen i Stockholm, så ser det värre ut både i det nordiska närområdet, och för många mindre noterade bolag i Stockholm.
Framför allt är det de vildsinta isländska bolagen som nu hamnat i finansiell motvind, där räntorna skjuter i höjden samtidigt som de tvingas sälja tillgångar i stället för att köpa. Även om islänningarna anser att det är en komplott, så har de själva försatt sig i en situation som det kan bli tufft att reda ut.
Samma sak riskerar att drabba många bolag på smålistor som First North och Aktietorget. Många av de bolagen är redan från början betydligt svagare än vad storbolagen är nuförtiden.
Getupdated, som förköpt sig under senare år, försöker nu exempelvis dra in pengar i en nyemission för att klara ut sina mellanhavanden med styrelsemedlemmar och storägare. Men hela 10,8 procent av de nya pengarna försvinner i hanteringen för att dra in de friska pengarna. Och då säger bolagets ordförande Kjell Ormegard att flera fondkommissionärsfirmor som lämnat anbud ville ha ytterligare några miljoner. Även om priserna kanske pressas nu, så är det onekligen tufft i dag att ha varit väl lättvindig med finanserna tidigare.
Och det är en rad bolag på smålistorna som springer ut med håven för att plocka in nya pengar från aktieägare, som i dagsläget är betydligt mindre välvilligt inställda. Samtidigt är det ett helt gäng bolag som vill ta sig in på listorna. Risknivån är hög i flera av de nya bolagen.
För den placerare som vill hålla nere sin risk ser de stora listorna inte särskilt farliga ut just nu. På smålistorna gäller det däremot att vandra försiktigt mellan tänkbara finansiella minor. Även om man kan vaska fram en del guldklimpar där, så är risken betydligt högre.
