Scanpix
Bristande etik, mutor, fiffel och båg - tack vare telejätten Telia Soneras klavertramp har de svenska börsbolagens uppförande hamnat i rampljuset de senaste veckorna. Att framstå som ett gott föredöme inom affärsetik är viktigt för bolagen, och idag har de flesta en eller flera personer som jobbar med etikfrågor.
Men i den absoluta makttoppen, på koncernledningsnivå, är denna funktion mer sällsynt. Bara i nio av Stockholmsbörsens 30 största bolag sitter chefen som ansvarar för hållbarhetsfrågor, CSR, i koncernledningen. Och endast två av bolagen, H&M och SCA, har en person på ledningsnivå med hållbarhet som enda ansvarsområde, visar SvD Näringslivs genomgång av bolagen på OMX30.
• LÄS OCKSÅ: ”Tillväxtjakt slår mot etik”
Resultatet förvånar inte forskaren och docenten Susanne Sweet på Handelshögskolan.
– På ägarnivå och styrelsenivå är det väldigt dåligt, det hör inte heller till vanligheten att den som har titeln CSR-chef sitter i bolagsledningen, säger hon.
Däremot kan CSR-chefen rapportera till informationschefen eller till den chef som är ansvarig för investerarrelationer, (IR-chef) som mycket väl kan sitta i koncernledningen.
– Detta kan man problematisera kring, att det är informationschefen som sitter med frågan. Hur ser man då på det? Är hållbarhet en informationsfråga? frågarSusanne Sweet retoriskt.
Det är nämligen inte ovanligt att personen som ansvarar för hållbarhetsfrågor i ledningen även har en rad andra områden på sitt bord. Han eller hon kan vara personalchef, informationschef eller ha ett juridiskt ansvar. I exempelvis Boliden och Getinge är personalchefen även ansvarig för hållbarhet, och i Electrolux har direktören för teknik och utveckling CSR-ansvaret i sin portfölj.
• LÄS OCKSÅ: ”Svenskt arbete mot mutor får svidande kritik”
I bolagen vill man tona ned betydelsen av att den som exklusivt arbetar med hållbarhetsfrågor inte sitter i koncernledningen. I vissa fall menar man att detta bara är en organisatorisk fråga. Och i andra vill man trycka på att hållbarhet och etik ändå är väl integrerad i bolagets hela arbete och på alla nivåer.
– Jag jobbar tätt med ledningsgruppen och vd. Vi har många och ambitiösa mål med vårt arbete. Vi har ett bra stöd i ledningen, säger Karin Holmquist, chef för ansvarsfullt företagande i Atlas Copco.
Investor, som investerar i andra bolag, är ett av de bolag som inte har någon särskilt person som är dedikerad att arbeta med just CSR.
– Nej, det stämmer, vi har ingen sådan. Vi verkar genom styrelserna. Självklart är det en viktig del hur bolagen sköts, och det görs genom styrelsearbetet, säger Oscar Stege Unger, kommunikationsansvarig på Investor.
• LÄS OCKSÅ: ”Dyrt att ta lätt på korruption”
På industrijätten SKF har man valt att lägga ansvaret för hållbarhetsfrågor på en specifik person i ledningsgruppen, som även har andra ansvarsområden.
– Även om alla i ledningen ”äger frågan” så ser vi det som viktigt att någon har det som sin första arbetsuppgift, och kan identifiera de områden vi behöver stärka, säger bolagets pressansvarig, Ingalill Östman.
SvD Näringslivs genomgång visar också att CSR, eller hållbarhet, inte är något entydigt. Vissa bolag väljer att jobba med välgörenhet och kallar det för CSR, andra jobbar mer med miljöfrågor och i vissa bolag spänner frågan över fler fält och inbegriper olika delar som etik, moral, leverantörsarbete, mänskliga rättigheter, riskbedömning och korruption.
– Det har blivit ett mischmasch av frågor och vilket fokus ett bolag har hänger samman med dess inriktning och historia. Det finns inte ett rätt sätt, säger Susanne Sweet.
Vanligtvis har bolagen antagit någon form av policy, och rapporterar om sitt hållbarhetsarbete i en särskild rapport, alternativt införlivar rapporteringen om detta i årsredovisningen. Ambitionsnivån är minst sagt skiftande. Och vilken effekt arbetet får internt är också något som varierar.
– Tyvärr finns uppenbara fall med mer ord än handling. Även om bolagen har arbetat fram policys och principer, är det långt ifrån säkert att detta implementeras i det praktiska arbetet, säger Susanne Sweet.
Hon konstaterar att styrelsen många gånger är väldigt omedveten om, eller naiva då det kommer till vad som egentligen händer. De som ingår där har inte den rätta kompetensen för att ställa de rätta frågorna.
– Telia Sonera-affären är mycket tydligt exempel på att styrningen brustit. De har policys och styrdokument och hade de följts, så skulle man inte ha haft den här affären, säger Susanne Sweet.
• LÄS OCKSÅ: ”Svenska företag plågsamt naiva”
Elaine Weidman Grunwald, hållbarhetschef på Ericsson
Hur arbetar ni med CSR?
– Vi jobbar i två områden. Dels med vårt avtryck på miljö och samhälle. Det andra är hur vi jobbar med risker, vilket kan röra frågor om mänskliga rättigheter, våra leverantörer, hur vi designar produkter osv.
Elaine Weidman Grunwald är chef över en grupp om åtta personer, men arbetar även i ett nätverk i Ericssons olika regioner. Årligen, i samband med bolagsstämman publiceras en hållbarhetsrapport.
Du ingår inte i ledningen?
– Nej, men jag rapporterar till vår vd Hans Vestberg.
Karin Holmquist, chef för ansvarsfullt företagande på Atlas Copco
Hur arbetar ni med CSR?
– Ett viktigt tidigt initiativ är ”Vatten åt alla”, där vi med bidrag från personal och bolaget borrar efter rent vatten eller försöker rena befintliga källor.
– En större del av vårt arbete är att ta fram energieffektiva produkter, eftersom det är den största möjligheten vi har att påverka miljön. Dessutom är det viktigt att våra produkter och tjänster är hållbara, ergonomiska och säkra.
Jan-Eric Sundgren, direktör på AB Volvo med ansvar för miljö- och samhällsfrågor
Hur mycket tid lägger du på hållbarhetsfrågor?
– Jag lägger uppskattningsvis 65-70 procent av min arbetsvecka på hållbarhetsfrågor. Miljöfrågorna är klart dominerande men jag ägnar även mycket tid åt till exempel utbildnings- och kompetensfrågor.
Hur organiserar ni ert CSR-arbete?
– Vi har ett råd som säkerställer att de beslut som fattas av den högsta ledningen förankras och genomförs. Under rådet finns en kommitté som samlar alla koncernens främsta experter inom CSR.
Carina Bergfeldt, chefsjurist och hållbarhetsansvarig i SKF:s ledningsgrupp
Hur mycket tid lägger du på hållbarhetsfrågor?
– Det varierar. Ibland kan det vara så mycket som 50 procent av min arbetstid, men det är väldigt skiftande. Jag har suttit i ledningen i många år i egenskap av chefsjurist och tog relativt nyligen över ansvaret för dessa frågor i ledningsgruppen.
Hur följer ni upp era mål?
– De följs upp via interna auditeringar, och redovisas årligen i vår årsredovisning. Sedan 2011 har vi en fullt integrerad årsredovisning, som inkluderar även hållbarhetsmålen. Vi vill inte se det som ett special- eller expertområde utan som en integrerad del av verksamheten.
Blågula mutor: Hela granskningen
