Den första svenska aktiefonden startade redan på 1950-talet. Men det var inte förrän allemansfonderna drog igång på 80-talet som fondsparandet blev riktigt populärt.

I dag fondsparar 74 procent av alla vuxna i Sverige. Om premiepensionssparandet räknas med är andelen 98 procent. Men trots att fonder har funnits så länge i Sverige, och att nästan alla sparar i dem, vet många fortfarande inte hur en fond fungerar.

Enkelt uttryckt är en fond en samling tillgångar som ägs av alla som satt in pengar i fonden. En fond kan också beskrivas som en portfölj fylld med ett antal olika värdepapper. Portföljen kan fyllas med både svenska och utländska aktier, optioner, terminer, statsskuldväxlar samt stats- och bostadsobligationer.

En aktiefond måste normalt placera i minst 16 olika aktier, men antalet är vanligen betydligt större. Det innebär att du får en stor riskspridning på ett enkelt och billigt sätt jämfört med om du sparar i aktier.

– Fonder är en sparform som passar alla, men särskilt värdefullt är att du även med en mindre summa kan få del i aktier och obligationer. Fonder passar också mycket bra för ett regelbundet sparande där en mindre summa växer till ett större kapital, säger Pia Nilsson, vd för fondbolagens förening som just nu också skriver en bok om fondsparande som ska vara klar i höst.

Ansvaret för att köpa, sälja och välja aktier eller andra värdepapper överlämnas till förvaltare som jobbar med detta på heltid. Fondandelarna förändras i värde beroende på hur fondens hela kapital förändras. Fondens kurs går att följa i dagstidningar eller på nätet.

I ett fondsparande kan pengar placeras under allt från några månader till flera år. Men genom att sätta ett övergripande mål för sparandet är det lättare att avgöra hur lång tid pengarna måste vara placerade för att uppnå den önskade avkastningen.

– Fonder är det absolut enklaste sättet att få del i sparande över hela världen, exempelvis i de länder som har hög tillväxt och har börjat ta sig ur fattigdom. Genom att spara i fonder på dessa marknader kan vi både få del i deras tillväxt men också bidra till den lite grann, säger Pia Nilsson.

Den senaste tidens börsoro har fått många sparare att föredra bankkontot i stället för fondsparande. Trots det har fonder på längre sikt varit överlägsna sparande på bankkontot.

En undersökning som gjordes på uppdrag av Fondbolagens förening tidigare i år visar att den som 1998 placerade 10 000 kronor i en aktiefond med snittavkastning fick se sina pengar växa till 22 000 kronor 2007. Motsvarande sparbelopp på ett bankkonto hade under samma period gett 11 800 kronor.

– Statistiken visar hur viktigt det är att vara långsiktig i sitt fondsparande, konstaterar Pia Nilsson.

Det har spekulerats i att de rekordstora uttagen ur aktiefonder tidigare i år berott på att spararna velat minska sin risk, men enligt undersökningsföretaget Prospera handlar det väldigt mycket om att hämta hem vinst.

Nästan 60 procent av svenskarna säger att de sparar i fonder för pensionen, medan ungefär lika många uppger att målet är att skapa en buffert.