Har du sålt aktier måste du deklarera affären. Enklast är om du både köpt och sålt inom en aktiedepå. Då kan du få en ifylld blankett K4 från din bank eller fondkommissionär, ibland mot en mindre avgift.

Har du köpt eller ärvt aktierna du säljer så måste du själv uppge vad de köptes för så att vinsten, eller förlusten, kan räknas ut. Det är sällan särskilt enkelt. De flesta noterade aktier har varit med om nyemissioner, splittar, aktiebyten och annat som påverkar det anskaffningsvärde du ska ta upp. Ta hjälp av Aktiehistorik på Skatteverkets hemsida om du är osäker på allt som hänt aktien.

Under 2010 löste flera bolag in aktier. För en storaktieägare är det fördelaktigare. Men för mindre aktieägare innebär det att även den helt passive måste göra en krånglig aktiedeklaration.

Istället för att ge aktieägarna en utdelning så väljer en del bolag att köpa tillbaka aktier. Detta gynnar storägarna, som hellre ha inlösen än vanlig aktieutdelning, men det ger mycket mer arbete för småspararna.

När en aktie blir inlöst anses du ha sålt den och det är därför som du måste deklarera även om du själv inte upplever att du gjort någon aktiv affär. Titta noga vad som står på den specifikation du fått med inkomstdeklarationen. Ska du göra något så står det där.

I år har ett bolag använt den enklare formen av inlösen, inlösen med inlösenrätter. Det är Öresund. Erbjudandet gällde över årsskiftet. Sålde du inlösenrätter eller inlösenaktier under 2010 ska du deklarera i år. Väntade du till efter årsskiftet är det nästa års deklaration som gäller.

Har du inte gjort några andra affärer än sålt inlösenrätter i Öresund så slipper du deklarera. Anskaffningsvärdet på inlösenrätterna är 0 kronor och då kan Skatteverket räkna ut din vinst utan att du själv gör något. Men har du gjort andra affärer som ska kvittas mot denna måste du ta upp den, och de andra affärerna, på blankett K4.

Det andra sättet som bolagen kan göra en inlösen är krångligare för dig. Det heter inlösen med split och obligatorisk inlösen. Här ska ett anskattningsbelopp (omkostnadsbeloppet) fördelas mellan inlösenaktier och vanliga aktier.

Förra året var det sex bolag som gjorde den form av inlösen, Betsson, Entraction, HiQ, Net Entertainment, Sweco och WeSC. Har du någon av dessa aktier måste du deklarera.

Aktierna delas upp i flera aktier och en av de nya, splittade aktierna blir en obligatorisk inlösenaktie. Säljs inte inlösenaktierna så löses de in automatiskt. Ersättningen kan vara i form av pengar eller andra värdepapper. Oavsett vad det är så måste denna ersättning deklareras.

Det första steget är att räkna ut hur stor del av omkostnadsbeloppet (anskaffningskostnaden) som ska höra till inlösenaktien och hur stor del som ska tillhöra de aktier som är kvar.

Hur omkostnadsbeloppet ska fördelas för de sex aktuella aktierna ser du i Faktarutan.

Är du osäker på hur du ska deklarera så finns Betsson med som ett exempel i Skatteverkets broschyr Försäljning av värdepapper.

För alla aktiedeklarationer kan ett alternativ vara att använda schablonmetoden. Istället för att räkna fram den faktiska anskaffningskostnaden för aktien tar du 20 procent av vad du får och räknar det som anskaffningskostnad. Detta är att föredra när en aktie har ökat mer än 400 procent, annars ger det en större vinst än den verkliga. Men det är en metod som kan vara att föredra när det handlar om små belopp och mycket arbete med beräkningar.