ANALYS | Svängdörren på Nordea

Det är ett märkligt läge. För ett år sedan byttes tre ledamöter ut. I år petas ytterligare fyra styrelse­ledamöter i Nordea, om val­beredningens förslag går igenom på stämman i vår. Sju ledamöter av totalt elva är alltså nya. Det vill säga har ett års eller ingen erfarenhet alls av att sitta i Nordeas styrelse. Till det kommer risk­kapitalisten Björn Savén, med två år i styrelsen.

Situationen skulle kunna gynna veteraner som ordförande Hans Dalborg, Timo Peltola och Lars G Nordström. De två förstnämnda har suttit i styrelsen i tio år vardera. Tidigare vd:n Lars G Nordström har jobbat inom Nordea i 15 år och suttit i styrelsen i fem.

Men i det här nya läget är frågan hur mycket de har att sätta emot den finländska finansprofilen Björn Wahlroos, vd i försäkringskoncernen Sampo och knappast känd för sin blyga attityd.

Wahlroos har storhandlat aktier under hela förra året och är nu bankens näst största ägare med strax över 10 procent av aktierna. Störst är svenska staten med cirka 20 procent av bolagets aktier.

Obekräftade uppgifter talar om att Björn Wahlroos anser att Nordeas styrelse har varit trött och är i behov av vitalisering. Det kan vara en förklaring till den kraftiga ommöbleringen. För trots att Björn Wahlroos inte sitter med i styrelsen har han redan nu haft ett finger med i dess utseende. Kari Stadigh, vice vd i Sampo, har suttit med i valberedningen.

Det är inte svårt att föreställa
sig en maktkamp mellan ordförande Hans Dalborg på den ena sidan och Björn Wahlroos på den andra.

Utåt ler direktörerna naturligtvis åt alla sådana spekulationer, men när det kommer till styrelsebeslut borde förslag på kraftfulla förändringar från Wahlroos sida rimligtvis upp­levas som kritik av Dalborg och det sätt han hittills har styrt banken.

En kommande strukturaffär är en ständigt aktuell fråga när det gäller Nordea. Sampo är alldeles tydligt positionerad inför detta. Frågan är när storägaren staten sätter igång sin säljprocess och vilken relation staten och Björn Wahlroos har.