Ericsson hade vid lunchtid på onsdagen fallit med ytterligare 5 procent på börsen. Bolagets börsvärde rasar därmed ytterligare 12 miljarder kronor till 246 miljarder.
Det innebär att Ericsson inte längre är med bland Nordens tio största börsbolag. Ärkerivalen Nokia är idag värt lika mycket som fyra Ericsson.
Även om listan över de största börsbolagen i Norden har med två halvsvenskar i form av Astra Zeneca och ABB så är det onekligen pinsamt för Carl-Henric Svanberg att nu förpassas ned efter bolag som Novo Nordisk, Fortum och Telenor. Och det rimmar väldigt illa med den höga svansföring som karaktäriserar allt för mycket av Ericssons kommunikation med omvärlden.
Det var också en delvis ny bild av Carl-Henric Svanberg man kunde se från investerarmötet i New York, när han närmast verkade vilja fly från tv-kamerorna när han vägrade kommentera vad han själv kallade för kortsiktiga rörelser i aktien.
Men med tanke på att Ericssons värde nu i stort sett halverats i år handlar det knappast om några ”kortsiktiga rörelser” längre.
Till stora delar har Ericsson visserligen drabbats av omvärldsfaktorer som ledningen inte kan göra något åt. Carl-Henric Svanberg kan inte lastas för den svaga utvecklingen för dollarn, den politiska oron på några av bolagets viktiga marknader, eller oviljan att investera hos en del nyckelkunder.
Kallduschen i oktober, som nu följs upp av ännu en smäll, har dock satt allvarliga spår i förtroendet för den tidigare så hyllade Carl-Henric Svanberg. Redan i oktober började hans position att ifrågasättas.
På aktiemarknaden börjar det på onsdagen på sina håll också spekuleras i att Carl-Henric Svanberg egentligen redan fått sparken, men att den officiella avgången kommer att aviseras senare.
Understundom går det viss slentrian på ropen att någon ska avgå. Och att Carl-Henric Svanberg är en på många sätt duglig företagsledare råder det väl knappast någon tvekan om.
Men hans förmåga att jobba i motvind är betydligt mindre prövad än hans talanger i medvind. I Assa Abloy hann Svanberg försvinna innan de bistrare tiderna drog in över bolaget.
Frågan är i dag om han kommer att sitta kvar och rida ut de prövningar som Ericsson verkar stå inför, eller om han verkligen är på väg ut.



