Det som utan tvekan tilldrar sig mest intresse är pensionsprognosen på pensionsbeskedets första sida. Vi vill ju veta vad vi får. Flera som jag har talat med blir ledsna eller arga över beloppen som man tycker är låga.

Sedan tar det stopp i läsningen och de orangea pappren slängs eller stoppas i en pärm. Det är tråkigt, för det hindrar verklig kunskap om hur pensionssystemet fungerar.

I nästa års kuvert borde pensionsprognoserna tas bort - åtminstone för alla under 50. För yngre och medelålders ligger det inte någon sanning i prognoserna. Trots att vi så gärna vill veta vad vi får är ju verkligheten den att vi inte garanteras någon viss storlek på vår inkomstpension och premiepension.

Det enda vi vet är hur mycket som betalas in. Hur stor pensionen blir beror bland annat på utvecklingen av premiepensionsfonderna, den allmänna inkomstutvecklingen, arbetskraftsdeltagandet, födelsetalens utveckling och medellivslängdens utveckling. Dessutom har man antagit att människor kommer att fortsätta att ha samma inkomst i framtiden som de hade för två år sedan.

Det är egentligen omöjligt att göra prognoser på allt detta över lång tid men ändå är det precis det som görs i det orangea kuvertet. Om det är flera år kvar till pensioneringen blir träffsäkerheten i en prognos ännu lägre. Prognosmakandet är alltså rena gissningsleken!

Hoppa därför över pensionsprognosen och gå direkt till sidan två i beskedet. Där kan du läsa hur mycket du samlat ihop på ditt premiepensionskonto och ditt inkomstpensionskonto. Du kan också se totalsumman på bägge kontona. Där visas också vad som betalats in avseende 2005, vilka avgifter som tagits ut och vilken avkastning som tillförts de två kontona.

Vad många inte känner till är att när det är dags att gå i pension får man fram första årets pension genom att dividera pensionsbehållningen med ett delningstal.* Detta bygger huvudsakligen på hur många år varje årskull genomsnittligt bedöms ha kvar att leva.

Det betyder att en person som i år fyller 42 år och som går i pension vid 65 får dela sin pensionsbehållning med det delningstal som vid pensioneringstillfället gäller för födda 1965.

Just nu bedöms detta tal för denna årsgrupp bli ca 17,0 men det kan naturligtvis komma att ändras om medellivslängden ökar. Låt oss anta att vår 42-åring jobbat i många år och vid 65 år har en pensionsbehållning på 2 700 000 kronor Om delningstalet då ligger kvar på samma nivå blir den årliga pensionen på 158 823 kronor eller 13 235 kronor per månad.

Eftersom man inte vet något om framtiden är det bättre att titta på ungefär hur mycket man hittills tjänat in i allmän pension. Dividera pensionsbehållningen på sidan två med aktuella delningstal för den egna årskullen.

Försäkringskassan kan upplysa om aktuellt delningstal för just din årskull. Sedan kan förstås behållningen på premiepensionskontot ändras och saker hända med medellivslängden.

Beskedets fjärde sida är viktig att kasta ett öga på för där visas hur stor pensionsgrundande inkomst du haft 2005. Kolla att uppgiften stämmer. Har du haft barn yngre än fyra 2005 så kan en av föräldrarna få extra pensionsinbetalning för det. Kolla att denna extra inbetalning är med. Verkar något tokigt hör av dig till försäkringskassan.

Släng också gärna ett öga på sidan tre. Där kan du se dina premiepensionsfonder per den sista december 2006 och också se hur dessa utvecklats. Gör till vana att åtminstone någon gång per år se över ditt premiepensionssparande. Om du är osäker titta gärna in på PPM:s interaktiva beslutsstöd Lotsen som finns på www.ppm.nu.

Eva Adolphson
Pensionsekonom
Alecta

*Egentligen finns det två delningstal ett för inkomstpensionen och ett för premiepensionen men för personer födda 1965 är det inte någon större skillnad på dessa så delningstalet i exemplet är ungefärligt.