Det tycks emellertid inte vara strategifondernas stora förtjänster som sparprodukt som ligger bakom de stora inflödena av kundernas pengar.
E24 har tittat på storbankernas utbud av strategifonder och är det endast en som lyckas med målet att slå sitt jämförelseindex. Gemensamt för dem alla är istället att de är betydligt dyrare än traditionella aktie- och räntefonder.
Alla storbankernas strategifonder är en så kallad fond i fond, det vill säga fonder som investerar i andra fonder.
Bankerna presenterar dem som en nymodighet på sparandemarknaden men de är i praktiken ett sätt för fondbolagen att ta ut högre avgifter för samma gamla fonder.
Låt oss ta Nordeas Stratega 10 som ett exempel, det är Sveriges största strategifond med tillgångar på drygt 14 miljarder kronor vid halvårsskiftet 2010.
Fonden placerar till 90 procent i räntefonder och till 10 aktiefonder. En snabb titt på de underliggande fonderna visar, bland annat, att drygt 20 procent av fondens pengar har placerats i Nordeas notoriskt underpresterande räntefond Sekura.
Avgiften i Sekura är 0,5 procent medan Stratega 10 kostar 0,95 procent vilket betyder att Nordea för denna placering lägger på en marginal på nästan 100 procent.
E24 uppskattar snittavgiften för samtliga underliggande fonder i Stratega 10 till maximalt 0,6 procent vilket betyder att Nordea tar ut över 50 procents marginal utanpå en redan från början hög marginal i fondverksamheten.
Vad har då spararna i Stratega 10 fått för besväret? Ja, mellan januari 2006 och juni 2010 har Stratega 10 avkastat drygt 12 procent.
Det kan jämföras med en ren räntefond som AMF:s korträntefond som under samma period gett 14 procent (fondavgiften är 0,15 procent).
Med den riskprofil Stratega 10 har – 10 procent av fonden placeras i aktier – ska det i princip vara omöjligt för en korträntefond att över en period på fyra och ett halvt år vara bättre men det förklaras av den mycket höga avgiften på 0,95 procent i Stratega 10.
När E24 frågar Nordea varför man gör ett så stort avgiftspåslag i Strategafonderna, svarar informationschef Helena Östman:
- Det går inte att säga att priset är högre eftersom det beror på fördelningen av fonder vid olika tillfällen. Påståendet att ”avgiften i de olika Strategafonderna ligger en bra bit över genomsnittet för avgiften i de underliggande fonderna” stämmer alltså inte.
Östmans svar emotsägs emellertid av hur samtliga Strategafondernas olika fondplaceringar ser ut. Tvärtemot mot vad banken förespeglar kunderna lägger Nordea alltså på en dold ”extra avgift” i samtliga Strategafonder.
Detta är dock inte unikt för Nordea, samma sak sker i olika stor utsträckning hos de andra storbankerna.
Nordea är störst i Sverige på strategifonder men även de tre andra satsar hårt på detta. Det märks framför allt på den snabba ökningen i fondernas förvaltade kapital.
I slutet på 2008 hade 22 strategifonder hos de fyra storbankerna ett förvaltat kapital på drygt 23 miljarder kronor. Vid halvårsskiftet i år hade det vuxit till 62 miljarder kronor.
Avgifterna varierar från 0,7 procent för rena räntefonder och 2,4 procent för den dyraste aktiefonden.
