Mats Hederos, vd på AMF fastigheter som äger Mood i Stockholm, har märkt av de svenska stadskärnornas uppryckning på senaste tid.
Malin Hoelstad
Uddevalla, Sundsvall, Borlänge. Tre av många exempel på städer där stora köpcentrum har slagit upp utanför städerna och butikslokalerna nu gapar tomma i stadskärnan. Kampen om konsumenterna kan nästan verka vara förlorad. Bristande samarbete mellan de många aktörerna i stadskärnorna har spelat de mer lättstyrda köpcentrumen rakt i händerna.
– Kommunerna bär ett stort ansvar för utvecklingen. Om en kommun får en extern handelsplats måste den samtidigt ha en plan för att utveckla cityhandeln. Och där har det brustit hos många, säger Fredrik Kolterjahn, analytiker på HUI research.
Men nu börjar kommunerna vakna ur sin dvala. Genom gemensamma satsningar tar Sveriges stadskärnor upp kampen om konsumenterna på allvar. Ökad samverkan, utbildningar, ett nytt forskningsråd och rena instruktionsböcker till kommunerna ska hjälpa till i konkurrensen med köpcentrumen. Den bara några år gamla organisationen Svenska stadskärnor är drivande i sammanhanget.
– Det finns många metoder att jobba med: bredare utbud, mer marknadsföring, bättre samverkan och att bilda tydliga handelsstråk. Men framför allt måste man ha samma professionalitet i staden som i köpcentrumen, säger Rudolf Antoni, Fastighetsägarnas representant i Svenska stadskärnor.
Idéerna som Svenska stadskärnor arbetar med har stegvis vuxit fram under 2000-talet – och nu börjar medvetenheten i kommunerna öka ordentligt. Erfarenheterna hämtas till viss del från USA, där tendensen att stads-kärnorna får en allt större plats i handeln är ännu tydligare, enligt Anna Anderberg på Svensk handel.
– De har tagit tag i befintliga stadskärnor, byggt om dem och gjort dem mer anpassade till konsumenternas behov. Det bör ske här också för att våra stadskärnor ska sluta blöda till handelsplatser utanför centrum, säger hon.
– Och jag tror faktiskt att konsumenterna börjar tröttna på att bara ha gallerior. De kommer också att fylla sitt syfte men det måste finnas en balans.
De svenska stadskärnornas uppryckning har redan märkts av i Stockholm, även om huvudstadens stadskärna inte är lika hotad som många andra orters. Ett konkret resultat av det ökade samarbetet i staden är den nya centrumgallerian Mood.
– Det området var en väldigt trist plats tidigare, det var till exempel inte många som ville besöka Jakobsbergsgatan på kvällen. För att förändra en sådan situation gäller det att fastighetsägarna tänker utanför sina egna väggar och samarbetar med både grannar och staden. I dag finns en genuin vilja att få sådant att fungera och det har jag inte upplevt förr, säger Mats Hederos, vd på AMF fastigheter som äger Mood.
Men stadskärnornas offensiv innebär inte automatiskt att de små charmiga och unika butikerna, som ofta beskrivs som köpcentrumens första offer, får en starkare position. Tvärtom har även cityhandeln gått allt mer mot de stora kedjorna, på de mindre butikernas bekostnad. Och när HUI research frågar konsumenterna om innehållet i drömgallerian hamnar Clas Ohlson överst på önskelistan. Vi kanske säger att vi vill ha den lilla charmiga butiken – men när det kommer till kritan handlar vi ändå på Clas Ohlson, Lindex, Kappahl eller H&M.
– Det är klart att vi som konsumenter och flanerare vill ha mångfald hellre än att allt ser likadant ut. Men sedan finns det en krass verklighet som gör att det inte alltid funkar. Oavsett vad vi fastighetsägare tycker beror utbudet i slutändan på vad besökaren väljer, säger Mats Hederos på AMF fastigheter.
Stadskärnorna lär inte heller över en natt komma ikapp galleriornas årtionden av utveckling och förmåga att i detalj möta kundernas behov.
Och galleriorna står inte tyst och tittar på när stadskärnorna tar upp kampen.
Till exempel har KF fastigheter, Unibail-Rodamco och AMF fastigheter, som tillsammans äger ett stort antal gallerior i både Stockholm och Sverige som helhet, gjort analysen att man behöver ta till nya knep för att hävda sig på marknaden.
Och det bästa knepet av dem alla: att efterlikna traditionella stadskärnor, med till exempel ett kraftigt ökat utbud av restauranger och sociala mötesplatser.
Men stadskärnorna har ändå unika fördelar som gör att galleriorna får räkna med en betydligt tuffare konkurrens framöver, tror Fredrik Kolterjahn.
– Även om köpcentrumen försöker efterlikna stadskärnorna när det gäller upplevelser och kultur, har stadskärnorna sådant naturligt på ett helt annat sätt. Stadskärnorna har fortfarande mycket att lära av köpcentrumen – men när de gör det kommer köpcentrumen att få passa sig.
