E24:s granskning visar att många av storbankernas allra mest populära fonder år efter år misslyckas med att nå målet för förvaltningen.
Tolv av de mest notoriska underpresterarna listades, fonder som sammanlagt tar in flera miljarder varje år i fondavgifter.
Två av fonderna på listan var Swedbanks Allemansfond I-V och Kapitalinvest, båda gigantiska aktiefonder. De har endast lyckas slå index ett av de senaste tio åren.
- Det är inte tillräckligt bra, säger Pär Bäckman, informationschef på Swedbank Robur.
Vad anser du skulle ha varit tillräckligt bra?
- Det är svårt att veta, det borde kanske kunden svara på. Våra egna mål är att fonden över tid ska slå index, sedan är det alltid upp till kunden att avgöra om våra produkter är tillräckligt bra, säger Bäckman.
Tycker du att spararna får valuta för den avgift de betalar?
- Det är egentligen, återigen, upp till kunden att bedöma. Det vi hoppas är att avgiften ska kännas rimlig i förhållande till det vi levererar.
SEB:s Aktiesparfond och Världenfond var två andra fonder på listan. De utmärker sig genom att åtta år i rad ha missat målet om en bättre avkastning än index.
- Spararna i de här båda fonderna skulle ha fått mer, säger Peter Branner som är chef för SEB:s affärsområde Investment Management.
Han påpekar att banken just nu genomför förändringar i förvaltningen av de här båda fonderna i syfte att förbättra kvaliteten.
Vad ska spararna förvänta sig i framtiden?
- De här fondprodukterna kommer aldrig att vara superaktiva och spararna måste förvänta sig en indexnära avkastning. Men ambitionen är naturligtvis att slå index efter avgifter, säger Branner.
Nordea hade tre fonder på listan, de båda aktiefonderna Alfa och Beta samt räntefonden Sekura.
Målet för räntefonden Sekura är att avkastningen ska vara bättre än ett sparkonto. Det är också denna fond som Tobias Samuelsson har sparat i (se separat artikel).
Helena Östman, presschef på Nordea, har mejlat en kortfattad kommentar.
- Under perioden 1990-2009 har Sekura gett en avkastning efter avgift på 117 procent (med hänsyn taget till att kunden måste betala skatt). Ett kapitalkonto för PLUS- och förmånskunder med minsta insättning 50 000 kronor har under samma period gett kunden 63 procent.
E24 har frågat Helena Östman varför Nordea väljer att jämföra Sekura med ett Nordeasparkonto som har långt sämre räntevillkor än de bästa sparkontona på marknaden.
- I övrigt har vi ingenting att tillägga utöver mitt förra svar, svarar hon då.
Spararna i Nordea Alfa och Beta - som de senaste fem åren betalat nära två miljarder i avgift för en förvaltning som ständigt missar målet om en avkastning högre än index - får ingen annan förklaring än att ”vi arbetar ständigt med att vässa förvaltningen av våra fonder”.
E24 har också bett Handelsbanken om en kommentar. Banken hade en fond på listan: Lux Korträntefond. Handelsbanken har emellertid inte hört av sig någon kommentar.
Kan man nu med ledning av bankernas svar hoppas att spararna i de tolv fonderna kan räkna med högre kvalitet framöver?
Spararna har ju bara bankernas ord på att så blir fallet och de måste göra sin egen bedömning av vad detta är värt.
Men, för att sätta bankernas kommentarer i perspektiv, kan jag berätta att jag för fem år sedan ställde samma frågor till Swedbanks Pär Bäckman som i denna artikel. Den gången gällde det kvaliteten i Allemansfond I-V; fonden hade år efter år missat målet om en avkastning bättre än jämförelseindex.
Pär Bäckmans svar var då, för fem år sedan, samma som nu. Han medgav att förvaltningen var för dålig och att Swedbank gör allt för att förbättra kvaliteten. Fem år senare har alltså ingenting hänt.
