Trots myndigheternas tal om att läget är under kontroll är det många svenskar som är oroliga för sina sparpengar. E24 får en mängd frågor från läsarna om hur de ska göra med sina sparade medel.

En läsare skriver att han ska betala in en stor summa i skatt i början av nästa år och han har tills vidare satt in pengarna på ett bundet konto med högre ränta. Han undrar vad som händer om banken går i konkurs.

Han är inte ensam om att vara orolig. Frågorna kommer i en jämn ström till redaktionen och merparten handlar om hur man ska agera för att skydda sina surt förvärvade sparpengar.

Myndigheterna försöker komma ut med budskapet till allmänheten att det svenska banksystemet är stabilt och att det inte finns någon anledning till oro för svensken i gemen. Enligt Finansinspektionen (FI) har de svenska storbankerna goda förutsättningar att klara den osäkerhet som nu råder på de globala finansmarknaderna.

Regeringen meddelade på måndagen att insättningsgarantin fördubblas till att omfatta sparkapital upp till 500 000 kronor per person och bank. Insättningsgarantin utökas också till att omfatta alla typer av inlåningskonton, inte bara de där pengarna är lätt tillgängliga.

- Jag tycker inte att man som kund ska behöva vara orolig för sina sparpengar. Riksbanken och Finansinspektionen bevakar det svenska banksystemet och har insyn, de tillför den likviditet som behövs och säger att läget är tillfredsställande, säger Gunilla Nyström, privatekonom på SEB.

Hon tilläger att den som är orolig trots alla lugnande besked kan sätta in sina pengar i en kort räntefond, eftersom fondmedel ligger utanför bankernas egna medel.

Inte heller Ylva Yngveson, privatekonom på Swedbanks institut för privatekonomi, tycker att man som bankkund behöver känna oro och planera för en situation där en bank går i konkurs.

- Det måste till något väldigt exceptionellt för att en storbank ska gå i konkurs. Problemet är att man tror att det är problem med bankernas verksamhet, men det är det inte. Det kan däremot bli problem om man agerar som om det vore det. Regeringen och Riksbanken ser till att betalningsmarknaden fungerar, säger Ylva Yngveson.

Hon tycker däremot att vi ska vara oroliga för att vi är på väg in i en lågkonjunktur och att folk i och med det blir återhållsamma, det kan i sin tur leda till en fördjupad lågkonjunktur.

- Det är två saker man ska oroa sig och planera för; om man blir arbetslös och om priserna på bostäder faller på grund av lågkonjunkturen, säger Ylva Yngveson.

Hon råder den som inte är med i a-kassan att gå med samt att fundera över om det behövs en försäkring som kan täcka kostnaden för lånen om man inte har råd att betala.

När det gäller bostadspriserna gäller det också att se om sitt hus.

- Problemet är om man har för hög risk; att man inte har haft någon kontantinsats och har ett stort topplån. Blir man tvungen att sälja är risken att man måste gå ned i pris och blir stående med lån kvar, säger Ylva Yngveson.

Hon betonar dock att svensken inte behöver oroa sig för att svenska banker ska gå i konkurs.

- Det är synd om rädslan blir självuppfyllande, det här är en oro vi hushåll inte behöver, säger Ylva Yngveson.

Ingen av privatekonomerna tycker alltså att det finns fog för att oroa sig för bankerna. Men skulle det, som ingen tror, inträffa kan det ta tid innan vi får tillbaka våra pengar. Enligt lagen ska det inte ta mer än 3 månader från konkurstillfället.

- Ambitionen är att betala ut så mycket som möjligt så fort som möjligt. Men i enstaka fall kan det möjligen ta längre tid än tre månader, sade Erik Sjulander. enhetschef på avdelningen för garanti och kredit på Riksgälden, till E24 i förra veckan.

En annan nackdel är att det inte utgår någon ränta på pengarna från konkursdagen.

- Om man ändå känner oro för sparpengarna är alternativet att ha dem hos fler banker, säger Gunilla Nyström.