Börshandlade fonder, eller ETF:er (Exchange Traded Fund), är en förhållandevis ny placeringsform i Sverige. De har funnits i USA sedan början av 1990-talet och det finns numer hundratals olika ETF:er knutna till olika europeiska aktieindex.

En ETF är oftast en indexfond, men den skiljer sig från en traditionell indexfond genom att den handlas över börsen på samma sätt som en aktie. Den är normalt en standardiserad fond med relativt låg avgift.

Sveriges största börshandlade fond är Handelsbankens Xact OMXS30. Den är en indexfond som bygger på OMXS30 men den handlas alltså på samma sätt som en aktie. Spararen köper för ett visst belopp och värdet utvecklas sedan i linje med index.

Den stora fördelen är avgiften, den ligger på 0,3 procent vilket är lägre än för de flesta indexfonder på marknaden. Precis som vid ett aktieköp måste placeraren betala courtage och detta gör att börshandlade fonder inte passar dem som föredrar månadssparande; courtaget äter upp en stor del av avkastningen.

En annan känd börshandlad fond är Xact Bull. Den är byggd för att passa riskvilliga placerare som vill få bättre avkastning än vad utvecklingen för börsindex normalt medger. Xact Bull följer OMXS30 med den skillnaden att utvecklingen förstärks med 50 procent.

Om index stiger med 20 procent under ett år ska Xact Bull alltså stiga med 30 procent. Utvecklingen under förra året var i linje med detta; fonden gick upp med 75 procent jämfört med 49 procent för index.

Samtidigt tar spararen en större risk eftersom kursnedgångar accentueras på samma sätt som uppgångar. Xact Bull kan ses som ett budgetalternativ till andra högriskfonder, exempelvis en Rysslandsfond, Östeuropafond eller Kinafond. Fonden har en avgift, inklusive transaktionskostnader, på 1,1 procent (helår 2008) vilket är mindre än hälften jämfört med de flesta emerging marketfonder på den svenska fondmarknaden.

Ytterligare en välkänd börshandlad fond är Xact Bear. Den har en struktur som påminner om Xact Bull men här rör sig fonden i motsatt riktning jämfört med index, vilket alltså passar en investerare med en negativ syn på börsen.

Handelsbanken är den största leverantören av svenska ETF:er men via de stora nätmäklarna kan man investera i en mängd ETF:er utgivna av internationella banker. De här fonderna är ofta knutna till välkända internationella aktieindex men även råvaror och valutor.

En intressant egenskap hos de börshandlade fonderna är att de saknar den prägel av ”finansiell magi” som bankerna försöker skapa kring traditionell fondförvaltning. Det är enkla, standardiserade fonder som är lätta att köpa och sälja.

ETF:ernas utbredning lär på sikt minska spararnas vilja att betala fondavgifter på 1,5-2 procent och vissa inom finansbranschen spår att de börshandlade fonderna innebär början till slutet för de traditionella, aktivt förvaltade aktiefonderna. En ETF kan nämligen vara ett utmärkt alternativ till några av storbankernas dyra och dåliga fonder och det är nog ingen slump att endast en av storbankerna valt att erbjuda sina kunder denna nya fondprodukt.

Med tiden kommer vi också att få fler svenska ETF:er, vilket med all säkerhet kommer leda till ännu lägre kostnader, både för fondavgiften och för köp och försäljning. Då finns det också större skäl för fler svenska sparare att intressera sig för börshandlade fonder.