Januaris lönebesked, som för många kommer nu på fredag, kommer att innebära mer pengar kvar när skatten är dragen, för en del så mycket som en tusenlapp mer. Sänkningen är den senaste i en lång rad som inleddes långt innan den borgerliga regeringen valdes fram, visar uträkningar som tagits fram av Institutet för Privatekonomi hos Swedbank på uppdrag av Fokus.
Fram till och med 2000-talet ökade inkomstskatten stadigt, men därefter har den sänkts. Den socialdemokratiska regeringen sänkte skatten under sex år och den borgerliga regeringen har fortsatt med lika stora sänkningar under tre år, i varje fall för låg- och medelinkomsttagare.
Visserligen har alliansregeringen haft ett högre tempo och de som tjänar mycket har fått större skattesänkningar än tidigare, men siktet har hela tiden varit inställt på att ge låg- och medelinkomsttagare de största sänkningarna.
Skillnaden är alltså inte alls så stor som regeringen och oppositionen gärna vill framhålla, skriver Fokus.
Räknat på en månadsinkomst på 20 000 kronor är sänkningen på öret lika stor, visar beräkningarna. Från 1999 till 2006 sänkte Socialdemokraterna skatten med 1070 kronor i månaden. Det är en lika stor sänkning som den borgerliga regeringen klarat av till och med 2009.
För månadslöner på 26 000 kronor har den borgerliga regeringen sänkt marginellt mer. Totalt har skatten minskat med runt en fjärdedel sedan 1999. För den som tjänar mer än 45 000 kronor i månaden har den borgerliga regeringen dock sänkt skatten betydligt mer än socialdemokraterna gjorde. Det beror på att regeringen har höjt de så kallade brytpunkterna, alltså gränsen för de olika inkomstskattenivåerna, visar beräkningarna.
Den som tjänar mycket får alltså en dryg tusenlapp mer i skattesänkning än den som har lägre inkomster. Förklaringen till att skillnaderna mellan låg- och medelinkomsttagare beror på att de olika regeringarna valt snarlika metoder för att sänka inkomstskatten.
