Kommunernas köp av äldreomsorg har i stort sett ökat varje år från 1990-talet. Idag är den privata äldreomsorgskakan cirka 11 procent av kommunernas totala utgifter på 80 miljarder för äldreomsorgen. Men branschen räknar med mer.

Koncernchef Henrik Borelius på Attendo, marknadsledande i Norden, tror på en fördubbling av de privata företagens andel inom två till tre år.

–Vi ser en väldig skjuts nu. Det har aldrig varit så många upphandlingar i Sverige under de senaste sju åren som det var under det andra kvartalet i år.

Någon sammanställning över hur många kommuner som har satsat på olika former av konkurrenslösningar det senaste året finns inte. Men på tjänsteföretagens branschorganisation Almega delar man Henrik Borelius uppfattning. Den privata äldrevården tar stora språng. Det gäller både den nationella spridningen och hur konkurrensutsättningen av kommunens verksamhet går till.

–Det har skett ett genombrott i attityden nu och vi ser en större öppenhet bland kommuner och landsting för att arbeta med privata entreprenörer, säger Ulf Lindberg, Almegas näringslivspolitisk chef.

Men trots en ökad spridning runt om i landet är intresset för privat äldreomsorg fortfarande störst i storstadsregionerna. Bland annat Stockholm satsar hårt på valfrihet. Från och med 1 juli nästa år är det fritt fram för de äldre stockholmarna att välja boende. Tidigare har det mest funnits valfrihet inom hemtjänsten. Det gäller inte bara Stockholm.

–Nacka var först men Umeå införde valfrihetssystem i våras, påpekar Ulf Lindberg.

Inom äldreomsorgen finns det några få stora företag som Attendo, Carema och Aleris, några mellanstora och många små, enligt branschorganet Vårdföretagarna. De som finns växer och det kommer nya. Men företagen arbetar delvis på olika marknader, både vad gäller geografi och tjänst. De mindre företagen erbjuder oftare en särskild profil som exempelvis särskilda språkkunskaper.

Genom att använda kundvalsmodeller hoppas kommunerna att få in fler företag på marknaden, påpekar utredare Lena Svensson på Sveriges kommuner och landsting. De tre senaste åren har särskilt de stora kommunerna eftersökt fler företag. Kommunerna har också försökt att förmå egna kommunala enheter att knoppa av och själva vara med och lägga anbud. Allt för att öka konkurrensen, enligt Lena Svensson.

–Många är intresserade av att jobba med mindre företag. De vill inte vara beroende av de större jättarna.

Konkurrensverket har också visat att av de kommuner som 2004 hade konkurrensutsatt äldreomsorgen var det vanligast med bara ett företag på plats. Inom hemtjänsten var det vanligare med fler företag.

Henrik Borelius på Attendo är bekant med kritiken mot de stora företagen. Men att det skulle finnas för få anbudsgivare menar han är nys.

–Det har gått något slags troll i det här att upphandlingar inte skulle fungera. Vi ser att det i genomsnitt är mellan fem och tio företag som lägger anbud när kommunen upphandlar. Så jag förstår uppriktigt sagt inte det här.

Även de stora företagen är positiva till kundvalsmodeller. Eva Wetterstrand, som är divisionschef på Aleris med cirka 8 procent av marknaden menar att modellerna ger mer att välja ­mellan och förbättrar kvaliteten.

–Vi tror att det är framtiden. Man vet redan från början vad man har för intäkter. Det som sedan värderas av kommunen är kvalitet. Vi känner ett ökat tryck att profilera oss.

Eva Wetterstrand räknar också med tillväxt och tror att den konkurrensutsatta äldreomsorgen växer till 15 procent inom tre år. Men konstaterar samtidigt att det är långt kvar till övriga EU, där företagen driver mellan 50–90 procent av äldreomsorgen