Sms-lånejätte fälls av Marknadsdomstolen

Ferratum får betala 750 000 kronor i vite om bolaget fortsätter att ta ut avgifter för upplåning, fakturering (om den inte avser avikostnad) och kreditprövning, om den inte avser en kostnad för krediten. Dessutom får Ferratum inteskapa avgifter som ska täcka för lokalkostnad, personal, kreditförluster och telefon-, sms- och datatrafik.

– Domen är vägledande och visar tydligt vilka avgifter som är otillåtna, säger Gunnar Wikström, jurist vid Konsumentverket till E24.

Domen kommer att få den effekten att lånebolagen nu får marknadsföra sig med att ange vilken ränta som lånet har. Den ska enligt lag anges med räntekostnaden per år, en summa som förstås blir mycket hög.

– Det blir tydligare för konsumenten och det är ju tanken med regelverket också, säger Gunnar Wikström.

”Ferratums avtalsvillkor om avgift är oskäliga enär de avser kostnader som inte får täckas genom särskild avgift samt bidrar till vinsttäckning” skriver Marknadsdomstolen i sin dom.

När det gäller finansieringskostnaden skriver MD:

”Det rör sig om en finansieringskostnad som enligt Ferratum är en förutsättning för att kunna bevilja sms-lånen. Kostnaden går inte att koppla till en konkret kredit. Marknadsdomstolen anser inte att upplåningskostnader utgör hanteringskostnader för en kredit och därmed har Ferratum inte rätt att ta ut avgifter för att täcka dessa kostnader.”

Faktureringskostnad är generellt sett en sådan kostnad som kan sägas utgöra en kostnad för krediten. Marknadsdomstolen konstaterar dock att det – för denna specifika låneprodukt – inte torde uppkomma några större faktureringskostnader med hänsyn till att lånet löper under endast en månad. Detta borde innebära cirka en fakturering per beviljat lån.

Om det krävs ytterligare faktureringar torde det röra sig om påminnelser och för dessa har Ferratum rätt att separat ta ut påminnelseavgifter när kostnaden uppkommer, slår MD fast i domskälen.

Således har Ferratum enligt Marknadsdomstolen endast rätt att ta ut avgifter för att täcka faktureringskostnaden avseende just den ifrågavarande kreditens.

Kreditprövningskostnader är en kostnad som Ferratum har rätt att ta ut ersättning för under förutsättning att den endast avser lån som faktiskt har beviljats. Ferratum har dock vitsordat att de kostnader som ligger till grund för avgiften även avser lån som inte beviljats, i cirka hälften av de uppgivna kostnaderna.

I de fallen rör det sig om en otillåten avgift som drabbar kredittagarna och som inte går att koppla till hanteringen av en beviljad kredit och dessa kostnader har Ferratum att täcka genom att ta ut ränta istället för avgifter, fortsätter MD.

Kostnader för kontorslokaler är en allmän administrationskostnad och den är enligt Marknadsdomstolens mening inte att hänföra till kategorin direkt hanteringskostnad för själva krediten eftersom den dels inte går att koppla till en specifik kredit, dels inte uppkommer i samband med en specifik kredit. Det rör sig om en kostnad som är konstant oavsett hur många lån och låneansökningar Ferratum handlägger. Därför har bolaget inte rätt att täcka dessa kostnader med avgifter, skriver MD

Kostnader för sms, telefoni eller datakommunikation kan endast tas med vid avgiftens bestämmande om de avser direkta hanteringskostnader i samband med själva kreditgivningen. De kostnader som uppstår först efter kreditprövningen alternativt som inte har något samband med den beviljade krediten får inte tas ut som en avgift.

Kostnad för kreditförluster, som är den största kostnadsposten för Ferratum, uppkommer när en kredittagare inte kan återbetala sin kredit och bolaget drabbas av en kreditförlust. Det rör sig med andra ord inte om en kostnad som uppkommer på grund av beviljande eller hantering av en kredit.

Denna typ av kostnad kan enligt Marknadsdomstolen inte täckas genom de avgifter som betalas av de befintliga låntagarna utan Ferratum är hänvisade att ta ut ränta för att täcka dessa kostnader.

När det gäller personalkostnader öppnar både förarbeten och praxis för att vissa kostnader i denna kategori kan vara att hänföra till direkta hanteringskostnader i samband med själva kreditgivningen samtidigt som det sägs att det inte bör gå att hänföra kostnader för anställda som inte arbetar med just den aktuella lånetypen till sådana direkta hanteringskostnader.

Enligt Marknadsdomstolens mening är det inte tillåtet att ta ut avgifter för den arbetstid som uppstår efter kreditprövningen eller för den arbetstid som inte har samband med beviljade krediter. Exempel på personalkostnader som inte får täckas genom avgifter är t.ex. tid som läggs ned på krediter som inte beviljas. Detta innebär för Ferratums del att de har rätt att täcka de personalkostnader som uppkommer vid t.ex. en kreditprövning men inte de som uppkommer till exempel då en sökande inte beviljas lån.

Kostnader för marknadsföring som inte går att koppla till hanteringen av en kredit och kostnaden är inte avhängig hur många krediter Ferratum beviljar. Marknadsdomstolen anser således att Ferratum inte har rätt att medräkna denna kostnad i den avgift som tas ut av kredittagarna.

KO har även gjort gällande att delar av Ferratums vinst härrör från avgifterna och att detta inte är tillåtet. Marknadsdomstolen konstaterar att eftersom Ferratum inte tar ut någon ränta samt endast marknadsför en enda produkt måste intäkterna/vinsten härröra från avgifterna. 12 § konsumentkreditlagen syftar endast till att reglera vilka kostnader som är tillåtna att täcka genom avgiftsuttag.

Syftet med bestämmelsen har varit att begränsa kreditgivarens möjligheter att ersätta ränta med avgifter och även att hindra kreditgivaren från att ta ut dolda avgifter. I enlighet med bestämmelsens syfte kan det enligt Marknadsdomstolen inte anses vara tillåtet att ett bolag genereras vinst genom avgifter. Detta innebär att Ferratum är hänvisade till att ta ut ränta för att generera bolaget vinst.

Ett annat bolag, Mobillån AB fälldes i Marknadsdomstolen 2008 för att oskäliga avtalsvillkor. Efter domen i fortsatte bolaget ändå att ta ut de höga avgifterna under 14 dagar. Då gick Konsumentombudsmannen till tingsrätten för att få ett vite utdömt. I mitten av oktober dömdes Mobillån att betala 750 000 kronor i böter.

Mobillån tog 450 kronor för ett lån på 2 000 kronor och 600 kronor för ett lån på 3 000 kronor. Det ansåg Marknadsdomstolen motsvarande de verkliga kostnaderna för företaget.

Nu har bolaget sänkt sina avgifter. Ett lån på 2 000 kronor kostar i dag 400 kronor samt 35 kronor i ränta. Ett lån på 3 000 kronor kostar i dag 500 kronor och 50 kronor i ränta. Det anser bolaget motsvarar de verkliga kostnaderna.

Även Bank 2 har fått bakläxa av MD, efter en anmälan av KO. En låneavgift får inte vara en förutbestämd procentsats av summan, slog MF fast.