Vinna eller försvinna. Nervositeten på AP-fonderna, som är i blåsväder igen, stiger i takt med att regeringens stora AP-fondsutredning börjar bli klar. Nedräkningen har påbörjats. I augusti ska utredningen presenteras. Då kommer det stå klart vilken eller vilka fonder som får bomma igen.

Bedömare tror att minst ett par AP-fonder försvinner av de totalt fem buffertfonderna (Första till Fjärde AP-fonderna plus den mindre Sjätte AP-fonden). Alla de fem fonderna har fått kritik för att de har levererat mager avkastning under de elva åren de har funnits i dess nuvarande form.

Mats Andersson, vd för Fjärde AP-fonden, vill inte uttala sig om utredningen men det är tydligt att han och medarbetarna på fonden är frustrerade över ”sämst i klassen-stämpeln”, som man dras med.

– Klart det är jobbigt. Jag är stolt över det resultat vi har åstadkommit de senaste fyra åren. Men det syns inte när det hela tiden är en tioårsperiod som ska mätas. Räknar man samman de fyra senaste åren har vi både bäst avkastning och lägsta kostnader, säger Mats Andersson.

Fjärde AP-fonden har sedan 2008 en avkastning inklusive inflation på 5,6 procent eller 11 miljarder kronor, enligt siffror som fonden tagit fram. Det är långt bättre än de andra tre stora AP-fonderna.

Andra AP-fonden i Göteborg, med Eva Halvarsson som vd, har sämst resultat för den här sammanräknande fyraårsperioden. Fonden redovisar en negativ avkastning för åren 2008-2011 på minus 0,8 procent. I kronor och ören ger det minusresultat på 2,6 miljarder kronor. Det betyder att det skiljer nästan 14 miljarder kronor mellan Andra och Fjärde AP-fonden i det här sättet att räkna.

Tidsperioden 2008-2011 ger alltså en helt annan bild av läget än den gängse. Det vanliga är att jämföra från start, år 2001. Då har bilden alltid varit att Andra AP-fonden är stjärnan som har lyckats bäst. Fjärde AP-fonden har varit sämst under tioårsperioden. Nu är det lätt att få intrycket att Andra AP-fonden lever på gamla meriter.

– Absolut inte, protesterar Eva Halvarsson, vd för Andra AP-fonden.

– Vi jobbar enormt koncentrerat för att få en bra avkastning på vår portfölj men vi hade ett jobbigt 2008 som drar ner vårt resultat för just den här fyraårsperioden. Sedan måste jag säga att fyra år är en väl kort tid för att dra några slutsatser. Det är lite som att bedöma Sverige i fotbolls-EM utifrån Frankrikematchen istället för att se till hela EM, säger Eva Halvarsson

Hon är noga med att påpeka att Andra AP-fonden fortfarande är den fond som har störst fondförmögenhet av de fyra stora AP-fonderna. Drygt 216 miljarder kronor, det kan jämföras med Fjärde AP-fondens 210 miljarder.

– Fjärde AP-fonden hade problem i början. Det är inget att sticka under stol med. De senaste åren har vi försökt göra allt för att vända den trenden och förändringsarbetet har varit väldigt lyckosamt. Om vi inte ska duka under av all kritik som riktats mot fonden måste vi lyfta fram den här typen av material, som vi nu redovisar, säger Mats Andersson, som blev vd 2007.

Fjärde AP-fonden är i dag den fond som har mest svenska aktier i sin portfölj. Man har också lagt ner mycket tid på att investera i andra tillgångar, bland annat fastigheter.

De statliga AP-fonderna är under press av flera skäl för tillfället. Dagens Nyheter rapporterade i tisdags som dyra konferensresor för 100 000-tals kronor, alkohol på skattebetalarnas bekostnad och interna fester i strid mot skattereglerna. Samtidigt pågår den statliga utredningen ledd av Mats Langensjö som ska se över hela konstruktionen med AP-fonder.

Det kan bli färre fonder för att minska kostnaderna och kanske kommer också en särskild AP-fondsmyndighet att bildas för att få till en tydligare styrning från ägaren - det vill säga staten.

Regeringen kom för någon månad sedan med sin årliga utvärdering av AP-fonderna. Där framgår med all önskvärd tydlighet att duon Borg & Norman, det vill säga finansministern och finansmarknadsministern inte är nöjda med fondernas utveckling. ”Ingen av fonderna når under perioden sedan 2001 upp till fondstyrelsernas mål”, konstaterar regeringen i sin rapport.

Regeringen har andra jämförelsetal än de som Fjärde AP-fonden nu redovisar. Regeringen mäter alltid årlig genomsnittlig avkastning. Fjärde AP-fonden har här ovan slagit ihop fyra år och har räknat fram en sammanslagen avkastning för den perioden.

AP-fondernas snittavkastning per år sedan 2001 är 3,3 procent inklusive inflation, enligt regeringens rapport. Det är rejält under målet.

– Det kan vara intressant att framhålla att när 2002 tas bort och 2012 adderas i en tioårsperiod blir utfallet och slutsatsen för AP-fondernas avkastning med stor sannolikt en annan och mer positiv, framhåller Mats Andersson.