Systemet med kompetenskonton för vidareutbildning har funnits tidigare, men avskaffades för fyra år sedan. Sedan dess har förutsättningarna på arbetsmarknaden ändrats, skriver Hägglund och Nordh i en debattartikel i Dagens Nyheter. Kraven på kompetens är högre och en undersökning som TCO gjorde för några år sedan visade att hela 44 procent i åldern 30-44 år tror sig behöva en framtida högskoleutbildning.
Genom individuella kompetenssparkonton föreslås människor kunna sätta av pengar för framtida utbildningar. Arbetsgivaren ska kunna bidra ekonomiskt och sparandet ska skattesubventioneras av staten.
Individen bestämmer själv vilken utbildning pengarna ska användas till. Utbildningen behöver inte vara kopplad till den bransch man för tillfället jobbar i. Alla som arbetar ska kunna spara till sin utbildning och syftet med förslaget är att göra det lättare att skaffa sig en ny utbildning eller bygga på en befintlig.
Hägglund och Nordh vill samtidigt göra de statliga utbildningarna tillgängliga för fler.
