Vid årsskiftet får vi en ny sparform, Investeringssparkonto eller ISK som regeringen vill att vi kallar den. Skatten på tillgångarna på kontot baseras på statslåneräntan den 30 november året innan.

Detta datum har nyss passerats och räntan kan därför fastslås till 1,65 procent.

Det är en rekordlåg nivå och därmed får ISK en gyllene start med en rekordlåg skatt.

Bara för två år sedan var statslåneräntan den det dubbla, 3,20 procent. Och den har varit mycket högre, exempelvis var den 12,63 procent år 1989. Då var i och för sig även inflationen hög men hade vi haft ISK då hade skatten i kronor blivit mycket hög.

Detta illustrerar att ISK är fördelaktigt i lågräntetider men att det kan vara idé att direktäga tillgångarna och skatta för kapitalvinsten om räntorna klättrar uppåt.

Skatten på tillgångar i ISK baseras på ett genomsnittligt värde multiplicerat med statslåneräntan. Det blir sedan det schablonbelopp som belastas med 30 procentig kapitalskatt.

Tillgångar på i genomsnitt100 000 kronor under 2012 får alltså ett värde på 1 650 kronor och schablonskatten blir därmed 495 kronor, alltså ungefär en halv procent på kapitalet.

Det genomsnittliga värdet på ISK ska beräknas på värdet av tillgångarna vid fyra tidpunkter, ingången av varje kvartal, samt värdet av nyinsättningar.

Det är inte bara ISK-skatten som baseras på statslåneräntan per 30 november föregående år. Schablonbeskattningen av kapitalförsäkringar ändras också från och med nästa år. Istället för den genomsnittliga statslåneräntan under föregående år så blir det räntan per 30 november som ligger till grund för schablonbeskattningen.

Tidigare var det tillgångarna vid ingången av året som var underlag för beskattningen. Det gjorde det möjligt att undgå skatt genom att ta ut pengarna före årsskiftet och sätta in dem igen några dagar in på det nya året. Nu ändras det till mätning vid varje halvårsskifte med tillägg för nya insättningar på kontot. Insättningar under andra halvåret ska värderas till sitt halva värde.

Trots att det blir så låg schablonskatt på ISK nästa år så är intresset från hushållen än så länge mycket lågt. I en enkät som Nordnet låtit göra säger bara 3 procent av de tillfrågade att de tänker placera i ISK. Men det är bara 17 procent som har hört talas om den nya sparformen. Bland dem som känner till ISK är det bara knappt var tredje som tycker att sparformen kommer att underlätta för spararna.