När man jämför de två företagens sätt att kommunicera med omvärlden andas det norska företaget fortfarande av statliga promemorior:

NSB-koncernen rapporterar status beträffande samhällsansvaret till Kommunikationsdepartementet som en del av den årliga §10-planen, står det på hemsidan.

Det är mer snärt och schvung över det svenska företagets information som presenteras under rubriken SJ på två minuter:

Vision: Alla vill ta tåget!

Affärsidé: Effektivt och miljövänligt resande.

Kärnvärden: Framåtanda, Omtanke och Ansvar

Det riktigt sjunger i rälsen och det hela avslutas med det mål SJ har för verksamheten. Det ska vara ett modernt, lönsamt, kundnära och hållbart reseföretag.

På den andra sidan av gränsen formuleras det så här:

NSB-koncernen har som huvudmål att skapa värden för ägare och samhälle, genom att sörja för effektiv, tillgänglig, säker och miljövänlig transport av personer och gods.

Efter att ha letat runt en stund hittar vi också visionen:

NSB ska vara kundernas favorit och Nordens mest nyskapande transportföretag.

Det är knappast en tillfällighet att NSB definierar sig som en nordisk transportkoncern, eftersom persontrafiken med tåg står för en allt mindre del av verksamheten.

Dotterbolaget Nettbuss fraktade i fjol 126 miljoner passagerare, medan NSB:s persontåg fraktade 52,5 miljoner passagerare.

I Sverige sålde SJ sin bussverksamhet redan 1997, medan NSB expanderade snabbt och numera är Nordens näst största bussbolag, med en marknadsandel på 30 procent i Norge och med fem procent av den svenska bussmarknaden.

Den stora skillnaden mellan de två järnvägsbolagen uppstod i samband med bolagiseringen, som för SJ:s del genomfördes den 1 januari 2001, 18 månader tidigare än för NSB.

• LÄS OCKSÅ: ”Tillväxtjakt slår mot etik”

Den svenska regeringen hade bråttom och det gjorde att omställningen var dåligt förberedd, enligt Riksrevisionen, som också kritiserade regeringen för att SJ inte fick tillräckligt med kapital.

Den modell som valdes innebar att SJ varken fick med sig godstrafiken, som blev ett separat bolag, Green Cargo; sina fastigheter, eller det bolag som skötte underhållet av tågen. I Norge behölls alla dessa verksamheter i samma koncern. Godstrafiken sker i dotterbolaget CargoNet, som till 45 procent ägs av svenska Green Cargo.

NSB-koncernen hade 2011 en omsättning på 14,2 miljarder svenska kronor och 12 500 anställda, medan SJ samma år hade en omsättning på åtta miljarder kronor och 4 000 anställda.

Trots att NSB har en större verksamhet än SJ och att det i de norska riktlinjerna för de statliga företagen heter att de bolag som har en internationell verksamhet ska ansluta sig till FN:s Globalt Ansvar och att företag av en viss storlek förväntas att använda sig av den internationella rapporteringsstandarden Global Reporting Initiative, så uppfyller NSB ingetdera av kraven.

• LÄS OCKSÅ: ”Svenskt arbete mot mutor får svidande kritik”

– Det enda de lovar är att inom planperioden 2011-2015 certifiera sin verksamhet enligt ISO 14001, som är en ganska elementär miljöredovisning, säger Marit Hoel, på Center for Corporate Diversity i Oslo.

SJ certifierade sin verksamhet enligt ISO 14001 redan 2008. Certifieringen sker också enligt ISO 9001, en standard som handlar om att organisationen ska utgå från kundernas behov. I fjol blev SJ dessutom certifierat enligt OHSAS 18001, som handlar om arbetsmiljön.

Redan 2006 anslöt sig SJ till FN:s Globalt Ansvar och 2007 började SJ tillämpa GRI (Global Reporting Initiative) och publicera hållbarhetsredovisningar. SJ har valt att tillämpa nivå B+ för redovisningen.

• LÄS OCKSÅ: ”Dyrt att ta lätt på korruption”

Populära quiz på nliv.se:

Quiz: Telia och skandalerna

Vad kan du om världens valutor?

Har du koll på snabbmatskedjorna?

Har du koll på svenska finansministrar?

Kan du räkna med procent?

Känner du igen kända reklamslogans?