Finanskrisen påverkar nu svenskarnas framtidstro och konsumtion. En av fem tillfrågade i en färsk Sifo-undersökning säger att de har minskat sin konsumtion på grund av finanskrisen. Även rädslan för att förlora jobb och att inte kunna betala räkningar är tydlig.

Det visar siffror från en Sifoundersökning som genomfördes mellan den 24 och 26 oktober, 1 020 personer intervjuades.

- Finanskrisen fick först svenskarna att ändra sitt sparande. Redan för ett år sedan märktes större försiktighet och ett ökat sparande på bankkonto. Nu säger en av fyra svenskar att de känner ekonomisk osäkerhet kring den närmaste framtiden, säger Claes Hemberg, sparekonom på Avanza Bank som är beställare av Sifo-undersökningen.

I genomsnitt är 27 procent av de tillfrågade osäkra om framtiden. Mest oro känner låginkomsttagarna, 29 procent, och minst oro känner höginkomsttagarna, 24 procent.

Nära en av fem, 19 procent, av svenskarna säger att finanskrisen har fått dem att konsumera mindre; 21 procent av kvinnorna och 17 procent av männen uppger att deras köpvanor har påverkats.

- De som är yngre konsumerar mer direkt med koppling till lönen, har mindre pengar sparade och är därför mindre påverkade av finanskrisen. Annars märks små skillnader mellan olika grupper. Överlag är det en av fem som har minskat konsumtionen på grund av finanskrisen oberoende av ålders-, löne- och utbildningsgrupp, säger Claes Hemberg.

Även svenskarnas trygghet i jobbet har påverkats av krisen. Nu säger 7 procent av svenskarna att de är rädda att förlora jobbet, enligt Sifo-undersökningen. Medelålders svenskar med medellång utbildning är mest oroliga. Minst oroliga är de äldre som närmar sig pensionen.

De med låg inkomst har dessutom en påtaglig oro för att inte kunna betala sina räkningar, 11 procent av de med låg inkomst är rädda för att inte kunna betala sina räkningar i tid. Samma siffra bland höginkomsttagare är 5 procent. Kvinnor är något mer oroliga än män.

Men alla känner sig inte påverkade av finanskrisen. Nästan varannan svensk, 45 procent, känner sig inte alls påverkad. Högavlönade känner sig minst påverkade, 49 procent är inte påverkade. Bland de med låg inkomst svarar 42 procent att de inte känner sig påverkade, enligt Sifo-undersökningen.