Gökur, arméknivar och ostar i all ära, det är de slutna schweiziska bankvalven som ligger till grund för landets välstånd – liksom för många skattesmitare. Nu har den hårda banksekretessen hamnat i en storpolitisk korseld som i en förlängning hotar landets banksektor.
Förra sommaren uppgav amerikanska senaten att USA årligen förlorar cirka 850 miljarder kronor på grund av skatteflykt via så kallade offshorebanker. Schweiziska UBS och Liechtensteins LGT Goup pekades särskilt ut med att marknadsföra sin allt för kreativa skatteplanering i USA.
I februari träffade UBS en överenskommelse med USA om att betala 6,6 miljarder kronor i böter samt att ge namn och kontoinformation kring vissa amerikanska kunder.
Genom eftergiften hoppades UBS köpa sig lugn men bedrog sig grundligt.
Påföljande dag stämde de amerikanska myndigheterna UBS och krävde att namnen på alla amerikanska kunder skulle lämnas ut. UBS vägrade blankt. Därefter har ett lagförslag, stop tax haven abuse act, lagts fram i USA. Initiativtagaren, demokraten Carl Levin, sa tydligt att lagförslaget har udden mot skatteparadisens sekretesslagar som gör det möjligt för skattesmitare att gömma pengar och därmed vältra över landets skattebörda på medelinkomsttagarna.
Lagförslaget väntas möta litet politiskt motstånd. President Obama, som under sin senatorstid arbetade med Levin i att ta fram föregångaren till dagens lagförslag, är en av anhängarna.
Samtidigt har EU härsknat till mot UBS och Schweiz och kräver att EU visas samma öppenhet som USA fått. Tyskland och Frankrike kunde redan under fjolåret fira segern över Liechtensteins banksekretess när hemliga listor på kunder dök upp.
På tysk-franskt initiativ har OECD upprättat en lista över samarbetsvilliga och ovilliga skatteparadis. Andorra, Liechtenstein och Monaco klassas som samarbetsovilliga, vilket skrämt både Liechtenstein och Andorra till eftergifter
Nyligen meddelade länderna att de ska lätta på den banksekretess som gjort det möjligt att gömma sig undan skattmasens insyn. Allt för att strykas från OECD:s svarta lista.
Storbritannien har uttryckt stöd för den hårda amerikanska linjen och Frankrikes president Sarkozy, vars halvbror fram till för ett år hade en hög befattning på UBS, vill nu lägga Schweiz till OECD:s svarta lista vid G20-mötet den 2 april. Även den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD är på jaktstigen.
Enligt konsultföretaget Shieldor Asset Protection, specialiserat på skatteeffektiva lösningar för företag och privatpersoner, har man sett ett ökande intresse för att flytta tillgångar från schweiziska banker därför att risken i systemet har stigit.
Förutom schweiziska bankers astronomiska förluster på handel med kreditderivat och amerikanska bolån har de en stor exponering mot Östeuropa. Om sedan skatteflyktigt kapital snabbt flyttas ut från bankerna för att undgå USA:s, EU:s och OECD:s angrepp kommer det i en värsta tänkbar situation.
Även sådant kapital som inte är skatteflyktigt riskerar att flyttas därför att risken i sektorn stiger. Det schweiziska insättarskyddet på 100 000 schweizerfranc räcker inte långt i sammanhanget.
Enligt Patrik Alfvegren på Shieldor Asset Protection är banker i Hongkong och Singapore populära destinationer för de pengar som flyter ur Schweiz, även om också dessa regioner väntas skriva skatteavtal med fler länder.
Torsdagen den 2 april är lite av en ödesdag för den stenhårda schweiziska banksekretess som den beskrivs i James Bond-filmer, liksom för många andra skatteparadis. När företrädare för G 20-länderna möts i London är det för att bland annat diskutera hur de ska få skatteparadisen att sluta skydda skatteflyktingar.
Nu när den schweiziska banksektorn går på knäna anses den vara mer kompromissvillig än på årtionden. Frågan är bara vad det får för konsekvenser för den ekonomiska stabiliteten i världen.
