Den ökade med 1,7 procent under kvartalet. Importen minskade med 0,2 procent.
Ekonomer hade räknat med en BNP-tillväxt på 0,8 procent på årsbasis, enligt Reuters. Mellan första och andra kvartalet hade ekonomerna räknat med en tillväxt på 0,3 procent. Men jämfört med första kvartalet i år har BNP vuxit med 1,4 procent, enligt Statistiska centralbyrån (SCB).
Antalet sysselsatta ökade med 0,4 procent medan antalet arbetade timmar var oförändrat, vilket innebar en minskad medelarbetstid. Säsongrensat och jämfört med första kvartalet 2012 minskade antalet arbetade timmar i ekonomin med 0,2 procent, enligt SCB.
Nordea hade räknat med en svag tillväxtökning jämfört med samma period förra året.
– Siffrorna är mycket starkare än väntat. Det visar på en imponerande motståndskraft hos den svenska ekonomin, säger Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson.
Men det finns några svaghetstecken, enligt Isaksson. Antalet arbetade timmar utvecklades inte lika starkt, och lagren avvecklades mindre än vad Nordea hade räknat med.
– Men sammantaget är det ett styrkebesked, att hela ekonomin växer som den gör.
Det gör det än mindre troligt att Riksbanken sänker räntan i september, tror Torbjörn Isaksson. Men Nordea räknar fortfarande med en räntesänkningar senare i höst.
– Men det är klart att sannolikheten för det minskar med sådana här siffror.
– Det som driver är lagersiffrorna, säger Olle Holmgren, ekonom på SEB.
Detta innebär en risk för att det kan bli nedrevideringar framöver, när mer lagerstatistik kommer in till SCB, enligt Holmgren.
- De har väldigt lite statistik på lager för andra kvartalet att gå på just nu, säger han.
Den oväntat höga svenska BNP-siffran gör det hur som helst svårt för Riksbanken att inte höja sin BNP-prognos och därmed blir det också svårt att motivera en sänkning av reporäntan i september, vilket SEB tidigare räknat med.
Holmgren är dock inte beredd att flagga för någon justering i prognosen för räntebanan från SEB:s sida.
– Man har ju även krisen i eurozonen att ta hänsyn till, säger han.
Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 0,8 procent under andra kvartalet, skriver SCB. Boendekostnaderna steg, medan utgifterna för transporter föll. Det sistnämnda beror främst på minskade inköp av nya och begagnade bilar samt minskade driftskostnader för bilar.
Statens utgifter ökade med 2,7 procent och landstingens med 1,7 procent.
